Göteborgsposten – 30 mars 1861, sida 2

Qvistrums gästgifvaregård mellan Uddevalla och Strömstad, samt 22,500 rdr för vägomläggning mellan Borås och Festerrudssunds gästgifvaregård öfver Slätthult i Elfsborgs län. En deputation från Westergötlandsk all afgå till Stockholm, för att hembära provinsens tacksamhet för den heder, som visats densamma genom, den sistfödde prinsens utnämnande till hertig af Westergötland. Utnämning. Landsfiskalen J. P. Ekstedt till kronofogde i Kalix fögderi at Norrbottens län. Falska sedler. Under de sistförflutna 2:ne veckorna hafva fiera efterapade sedlar af 2 rdr bankos valör inkommit till riksbanken. De skola, enligt hvad det vill synas, vara åstadkomna på fotografisk väg och kunna teml. lätt skiljas från äkta sedlar. Svärtan å gravyren och texten är neml. brunaktig samt det begagnade papperet lösare och sämre. Littera, nummer och underskrift äro desamma på alla de hittills ertappade exemplaren, hvadan aftrycken synas vara gjorda efter eu enda sedel. Richertska malet. Det torde ännu vara i minne, huru en student vid Upsala akademi, M. B. Richert af Westgöta landskap, j slutet af 1859 fann sig föranlåten att till akademiska konsistoriet anföra klagomål mot kemie-professorn L. F. Svanberg öfver dennes orättvisa och kränkande beteende mot honom vid. bedömandet ai ett Richert förelagdt och af honom utfördt laborationsprof för bergsexamen. För dem, hvilka närmare kände de bå. da personerna, kände professor Svanbergs nyckfulla och besynnerliga sätt vid bedömandet af kunskaper i kemie, och visste ati Richert bland de yngre kemisterna förvärfvat sig ett godt namn för skicklighet, för den var det icke svårt att afgöra till hvilkens fördel vägskålen lutade. Akademiska konsisto riet beslöt dock, att Richert skulle hafva er admonition eller tillrättavisning för sitt opassande handlingssätt. Märkvärdigt nog glömde vid detta tillfälle de högvisa fäderna sin eger myndighet, från hvilken appel ej gifves, och lemnade Richert besvärshänvisning tull kansle ren, som dock, sedan R. begagnut sig af den na, fann sig till alla delar böra gilla och god känna konsistoriets beslut. Richert skall så ledes hafva sin skrapa — och allmänheter får ett prejudikat på, att en examinator vic universitetet oantasteligt kan vara hur kitslig och kränkande han vill mot en examinandus statens jernvägar. Enl. öfverste Eric sons förslag till arbetena för innevarande år är upptaget, med afseende å sammanbindnings banan från Halsberg till Örebro, att arbeten: å denna bana bedrifvas med tästadt afseende derå, att densamma må kunna för trafik öpp nas vid 1862 års slut i följd hvaraf terrasse ring innevarande år fullbordas på hela läng den, 2 mil 13,000 fot, ballastning med sken läggning utföres å 1 mil 8,000 fot i längd och ballastning utan skenläggning å 16,00 fots sträcka; hvarjemte två större brobygg nader, äfvensom stationsanläggningar i me eller mindre mån under året bearbetas. Sam i afseende å banan mellan Jönköping oc Falköping, att å linien trån Falköping till de VY, mil öster om sjön Stråken belägna punkt der Mullsjo jernvägsstation skulle komma at anläggas, all terrassering fullbordas, att full ständig ballastning och skenläggning verk ställas från Falköping till den 1 mil söde om nämnde stad belägna Wartofta station dit allmän trafik vid årets slut sku:le öppna ifall rörelsen å denna korta linie kan betäck driftoch underhållskostnaderna; att stations byggnaderna vid Wartofta fullbordas och ar betet å de båda andra stationerna vid Sand hem och Mullsjön påbörjas, hvarjemte mur I ningsarbetet å brobyggnaden öfver sjön Strå I ken fullbordas. — För 1861 års arbeten ä I kostnaden beräknad på följande sätt: Rdr rm I För Westra stambanan . ......cccc5,043,00( För sammanbindningsbana från Halsberg till ÖrebrO sosse ss sr rr rr rs 957,00( För södra stambanan från Falköping . . . 405,000 hvaraf 200,000 rdr skulle reserveras för arbeten å sträckningen mellan Mull