h 22PD. DLaId un, 00 PI lig YHIMLJ sta bryng 2 una i ge TT F 1,4 4,72 0,93ÖL. 0,5 Snö 9, 334,95 0.85 0. 10 Mulet ol 1. ol H68) 0595) 0. l 0,1 D:o 0,72 krag VlUandet. Då patvens veridslga välde med hvarje dag än mera närmar sig sut fall, är dob at högsta Intresse, alv se til, hvem som skull veta all begagna sig al den då intratiaonde omåändiningen 1 torhaltandena och stualuovaen i allminhev an kuriesp. tll den danska Udskrilten ujemme og Ude har upptagit frugan och på eu, susom O8s synes, särdeles klart sålt belyst Napolevas ställning ull patveudomet. Han yttrar: Det ar bekant, av napoleon Iöte 1 de instruktioner, han efterlemnat äv sin familj, alagt denna atv halla sig tll den romerskt katolska kyrkan, ja, alt om möjligt elter det äldre kejsardomeis exempel hatva en katolsk prest I suv sköte. ) Humwmanstälier man hårmed den är 1542 omkomne hertigens at Orleans testamente, svm ulagger souen, grefven al Pasis, en lkarvad twohei moi rvmerska kyrkan, vaktladt der oricanska huset på intet satt var devot, så skall man latt inse, att iman betraktat franska nallonens vte susom våtskiljeigt från katolicismen och 1 så fall ej synnerligt atvikiv från den äldre bourbonska linien. Utgår man iran den satsen, att nuvarande kejsar Napolevn allud loörbifvit sin familjewadiuon trogen, så synes årven haus kovlikt med pälbga stolen vara al rent politisk uatur, med nödvanGighet funbkallad ar andra poliuska orsaker, hyuka han i Frankrikes intresse efteriraktav Äl rumerska hofvet giver alla sina intressen, isynnerhet upprältbailandet at dess siat, en kyrklig anstrykning Och tortoljer angnparne al dess intressen med ånnn svörre Hdelse, än om de t. ex. förkattrade den nya dogmen vm Marias obefläckade allelse, dev gör ingenting till saken. Från Prankiobes sida kal striden först bilva kyrklig, om kejsaren unkie på ac skilja den franska kyrkan från pafven och konstiiuera en fransk nationalkyrka 1 samma oberoende at dev allmänna kyrkan som t. ex. den anglikanska. En mängd broschyrer ha onekligen hänvisat derpa och se 1 denna utväg siridens enda lösulng, uch ue pustäs tllochmed alv kejsaren erbjudit den ryligen ailidne biskop Coeur öfverherradömet, patriarkatet, öfver franska kyrkan. Ryktet kan ull en viss grad hafva rätt, sådana underhaudlungar kunna hauiva förts, åtminstone för att skrämma pälven; men låt vss undersoka, om upprätvandet al etv franski patriarkat skulle vara en Iransk natuonalsak. Hvad betydelse har nemligen naulonalteten i Frankrike? Uppenbarligen ingen inre; ty det iranska språkets och den franska kuttureus välde är lika obestridligt i Klsass och Lowtringen som i rikets ursprungliga provinser. Frauska nationalitetens betydelse sammanialler tvärtom med dess utlundska mauki och imlHytande. Men häri, 1synunerbev då det svvacker sig till andra verlder, är katolicismen ew hufvudmotiv. Det är såsom katolicismens, den allmanna kyrkans veridsliga arm, Fronkrike uppträdde I Orieoteo; dev ar derpa de grundar sist Imiiytlande öotvor befolkungen i Syrien och Palesti Una; dev var på kyrkans vagnar det uppträdde mor Ryssland är 1854 och nu mot Turkiet; det är, säsom de olliciosa publicisterna i Paris upprepade ganger yttrat, på hennes vagnar Frankrike törer krig i Kina ) Fin. är en son af den aflidne prinsen af Canino, vid namn Louis Lucian, romersk prelat. Det äldre kejsard met hade som bekant sin kardinal!