Jag har cc) fått veta något, som kan öka vår DS Do , sorg. Derpå vände han sig till sin svägerska frågande : — dFivar äro edra döttrar. —På sina rum, min bror. De arbeta, genmålte mime de Nlorres; men om ni så önskar, skall jag låta kalla hit dem. — Nej, det behöls icke, sade rådsherren, synbarligen mera besvärande sina egna tankar än mime de Niorres ord; jag skall gå upp till dem senare... Men... jag ville... Dessutom, fortfor han och bytte tvärt om ton, dessutom är det bäst, att de ej höra hvad jag nu har att — Det är således fråga om dem? sade m:me de Niorres. —-Ja, lir de Nohan steg upp för att gå. -— Stanna! sade rådsherren lifligt. Ni och min dotter kunna höra allt: det är en familjvangelägenhet. Jag vill tala om edra döttrars äktenskap, min syster... — lIHar si då träffat brr ATlerbois och de Renneville ? frågade Blanches och L6onores mor. — Jag råkade dem i går — Ivar då? Här? —Jag mötte dem, svarade rådsherren, som cj önskade gifva någon vidare förklaring.