Göteborgsposten – 16 mars 1861, sida 3

llvarjehanda. Ett qui pro quo. Till en jernvägs-station i norra England anlände en qväll med ett bantåg en stor korg, som var upptagen å fraktlistorne såsom innehållande en lefvande hund, samt adresserad till en prestman i Lincolnshire. Korgen fördes in i godsrummet i afvaktande på afgången af den trän med hvilken den skulle forslas vidare. Skrifvarne vid jernvägsbyrån, hvilka, såsom det egnade och anstod dem, voro mycket nyfikna i afseende å allt som rörde hundar. företogo sig, så snart de fingo några minuters le dighet, att öppna locket på korgen, hvilken val endast löst ombunden med ett snöre. Knapp hade de dock lyftat på detsamma, förr än deti frågavarande hundexemplaret med ett morrande och ett högt tjut, lika mycket af rädsla som 2 vrede, hoppade ut ur korgen och i tvenne dug tiga språng satte af ur godsrummet ut på jern banan. Man begynte genast att anställa en or dentlig jagt, i hvilken alla banväktarne och bä rarne deltogo, men hunden hade ohjelpligen för svunnit inom ett par minuter i det omgifvand mörkret. Hvad var att göra? Hunden hade o bestridligen blifvit emottagen och det gick ickt an att sända korgen tom till destinationsorten Byråskrifvarne voro förtviflade, tills en af den slutligen hviskade: ,, Kunna vi icke sända Nippe i stället? — Nipper var nemligen en stor oci vördnadsvärd hund, som säkerligen hade litet sig af alla möjliga raser och som brukade stry ka omkring stationen och emottaga alla de spar kar han erhöll under det han sökte att förskaff: sig föda. Han var en gammal stortjuf och han utseende var likaså oreputerligt som hans yrke Men det var en extrem casus och nöden har in gen lag. Gamle Nipper uppsöktes derföre frå sin knut i ytterrummet och erhöll sig ett dug tigt mål samt pryddes med ett rödt band krin balsen till tecken af att han var på helgdags färd. Så utstyrd för resan nedlades Nipper om sorgsfullt i korgen som afsändes till sin destina tionsort. Intet klagomål lärer ha försports oc man har all anledning att förmoda det Nip per sedan lefde i stort öfverflöd, samt att han egenskap af prestens hund vann stort anseend inom socknen. (Ur Dickens: All the yeard round). RR TLA RE omar 9esen AT OR