Göteborgsposten – 14 mars 1861, sida 2

De hjelpte dig att bestjäla banken, emedan jag så velat. Förstår du nu, att du är helt och hållet i mitt våld? — Jag förstår, sade Bambould, som tycktes hafva återhemtat sitt lugn, jag förstår, att galerernas konung icke förverkat den titel, som bans forna kedjekamrater gifvit honom, men jag förstår icke, hvarföre ban vidtagit alla dessa försigtighetsmått för att komma till ett så enkelt resultat, som att nu blotta sig för mig, för att tillsammans med mig gripa verket an. Saint-Jean log föraktfullt. — Visste jag väl, hvad du dugde till? sade han. Du kunde vara dum eller feg och då jag talade rent språk med dig, gjorde jag mig ju öppet till din medbrottsling. I det jag tvärtom lät dig handla och lät dig tro, att du ensam var herre öfver intrigen, blottställde jag ju ensamt dig. Om du gräfde en afgrund under dina fötter, fölle du ensam deri. Saint-Jean skulle försvunnit och galerernas konung undsluppe all misstanke om medbrottslighet, alldenstund du sjelf ej känt igen honom under livr6et. Nu är det åter annorlunda. Du har gått fast och rakt på den väg, å hvilken en osynlig hand ledde dig framåt. Jag är nöjd med dig, Bamboulå, men se här målet, vi skola uppnå det, oc