Göteborgsposten – 13 mars 1861, sida 2

Rättegångsoch Polissaker. Sistlidne gårdag förehades i poliskammaren förhör med qvinspersonen Johanna Maria Johansson, hvilken blitvit den 9 i denna månad häktad såsom misstänkt för åtskilliga här inom stadens område föröfvade tillgrepp. Vid förhöret upplystes af åklagaren, poliskommissarien J. A. Göthe, att sedan hon törenämnde dag anhållits at poliskonstapeln n:o 1 Johansson då misstanka om olotlig åtkomst till en at heune hos krögaren A. P. Andersson i Redbergslid pantsatt silfverthesked, som skall blifvit fränstulen gårdsdrängen Johannes Hansson hos hr Åkermark i Gamlestaden, hon befunnits påklädd en grönrutig ylleschawl, som igenkänts tillhöra kusken C. P. Svensson hos grosshanaul. Billqvist härstädes och anmälts vara irånhänd ena Svenssons fyra årige son, och hemma i sin bostad iunehafva dels fem stycken mindre tafleramar med glas, som hr Andersson å adresskontoret härstädes sagt sig hafva genom stöld mistat, och dels fyra stycken pantsedlar, enligt hvilka å härvarande Pantlåneinrättning lånats sistlidet år, under n:o 6,718, den 27 April på en guldring 3 rdr, under n:o 7,098, den 4 Maj på en brosche 4 rdr, under n:o 3,956, den 25 September på en klädning och en svampdosa af silfver 3 rdr, och under n:o 8,656, d. 11 Dec. på en klädning och en schawl 8 rdr; hvar: jemte hon gjort sig misstänkt att hafva på oärligt sätt åtkommit en mindre kedja af silfver, som hon skall för någon tid sedan innehaft, gamt en svart silkesschawlette. Såsom målsegare afhördes endast Hansson och Svensson; och berättade Hansson, att han en lördags eftermiddag i September månad förlidet år, då Johansson, som vid den tiden bott uti Gamlestaden i samma hus som Hansson, varit inne på besök hos hans hustru, mistat en silfverthesked, som legat framlagd i fönstret och hvilken han dagen förut vid plöjning af åker funnit i jorden, men att han då kunnat med bestämdhet misstänka för tillgreppet lika litet Johansson som någon annan person, hvarföre han låtit tiillgreppets upptäckande bero på framtiden; samt att skeden ännu varit mycket oren och af rost anlupen, då den bortkommit, så att han numera icke kunde säga om det vore samma sked, som blifvit hos krögaren Andersson af henne pantsatt. Svenssou omtalade, att gossen varit iklädd schawlen och kommit gående å gatan, då han mött Johansson, som med löfte om en bit kött narrat gossen in uti förstugan till Tyska församlingens skolhus, der hon då afklädt honom schawlen och nedlagdt densamma uti en at henne medförd korg, samt derpå aflägsnat sig, hvarefter gossen skyndat åter hem med den utlofvade köttbiten och, på tråga at föräldrarne efter schawlen, yttrat: Madammen tog schwalen och lade den i korgen. Johansson, som sade sig vara 24 år gammal och soldatdotter från hemmanet Båslycke i Spekeröds socken och hafva sin mesta tid lefvat af tilltällig arbetsförtjenst, erkände, att hon olofligen tillegnat sig såväl ifrågakomne sked, vid det af Hansson omnämnda tillfälle, som och schawlen, på sätt Svensson omtalat. Men deremot påstod hon sig hafva för fem sk. stycket köpt ramarne af en obekant tlicka och ätvenledes genom ärlig handel åtkommit de begge klädningarne, den pantsatta schawlen och schawletten, af hvilka den ena klädningen vore af grönrutigt ylletyg och den andra klädningen af blått sitstyg. Svampdosan bade hon fått till skänks af en bekant mansperson, som numera skall vistas i Amerika; men någon siltverkedja hade hon aldrig innehaft. Guldbroschen och guldringen deremot uppgaf hon sig hafva för omkring ett år sedan, då hon tjenat hos vaktmästaren Wahlqvist äå Nya Teatern, upphittat, broschen vid städning af andra radens korridor derstädes och ringen straxt utanför sjelfva teaterbuset; men hon bade förtegat tyndet, ehuru hon haft sig bekant, at förfrågan derefter gjorts hos Wahlqvist. I afvaktan på åtskilliga upplysningars vinnande uppsköts det vidare förhöret till d. 19 d:s; hvaremed lertid Johansson skulle förvaras i cellfängelset.