Göteborgsposten – 11 mars 1861, sida 2

taga plats vid det andra bordet och skyndade sig derföre ut i andra salongen. — Ahl utbrast Augercau plötsligt, i det han vände sig om. Se der är ännu ytterligare en af våra kamrater i omnibusen; han åt middag tillsammans med oss hos mamma Lefebvre : den der matrosen, ni vet? -— Hitåt, min vän! ropade Jean och vinkade. Augereau misstog sig icke. Det var verkligen Mahuree, som nu äfven inträdde på VEnfer. Den värde sjögasten tycktes bland denna täta massa befinna sig lika väl som på sitt skeppsdäck. Med båda händerna instuckna i sina vida byxor, gick han lugnat framåt, utan att bekymra sig om de knuffar, som han frikostigt utdelade till höger och venster, trampande somliga på tårna och andra på hälarne. Flere spelare hade -barmsna vändt sig om, men matrosens atletiska figur, hans muskulösa armar, breda axlar, fasta och trygga gång kommo äfven de mest rasande att genast sänka sina blickar. Då Augereau blef honom varse, riktade sjögasten sina blickar åt det håll, der den person stod, som med Bamboulå utbytt de hemlighetsfulla tecknen, efter hvilka den lycklige spelaren lemnat biribibordet.