Göteborgsposten – 9 mars 1861, sida 2

ven är dessutom förlofvad med markisinnar dHorbigny . . . -En af min husbondes kunder, afbröt Jean. Jag var hos henne denna afton. — Nåväl! fortfor Saint-Jean, markisinnan intresserar sig ifrigt för hr Bernard, och då grefven tillbeder markisinnan, som snart skall bli hans hustru, så sysselsätter han sig mycket med forskningar efter det vackra barnet. Detta är lätt förklarligt. — Ah! sade Augereau leende. Deraf kan man sec, huru lätt allt stöter tillsammans. — Veten j, hvad j skolen göra? återtog Saint-Jean, vänd till Nicolas och Jean. J skolen glömma bankens lumpna bedrägeri, och om j gån in derpå, skall grefve de Sommes i morgon bittida gerna låna er de penningar, hr Brune behöfver för sin resa. De unga männen betraktade hvarandra åter. De tvekade om att svara, så oförväntadt kom detta förslag. — J ban ej rättighet att vägra, sade SaintJean med allvarlig ton. Jag är mycket äldre än ) allesammans, mitt hår är hvitt och min verldserfarenhet berättigar mig att tilltala er på detta sätt. Grefven skall, jag går i borgen derför, skatta sig mycket lycklig att kunna göra er lenna tjenst och vara nyttig till något i denna sak. Han är dessutom mäktig, såsom förtrogen