Göteborgsposten – 8 mars 1861, sida 2

bedräglig manöver, och hans blod kokade af vrede. — Tjuf! upprepade han med gnisslande stämma, mina penningar! — Tyst! ropade bankören. — Tjuf! bedragare! mina penningar! Du har bestulit mig! sade Joachim med ytterlig häftighet. — Spelet gick riktigt till! svarade bankören. — Du ljuger, skurk! jag vann, du bytte om kulorna! — Ni misstager er! — Ah, du vågar förfäkta din nedrighet; nåväl, der har du! Joachim ryckte dervid påsen med numren i ur bankörens händer och slog den i ansigtet på honom. Kulorna rullade åt alla håll. Kasta honom på dörren! skreko flera. -— Hvem vågar väl åtaga sig att göra det? utropade Joachim stolt och rätade upp sig som en ung tupp. — Pojken är förträfflig! sade Augereau. Raskt, min gosse! Man har bedragit oss, och vi skola taga till vapen, om så behöfs. — Chaumette, är sårad! sade en karl och visade på bankören, hvars ansigte blifvit illa tilltygadt af kulorna. (Forts.)