Göteborgsposten – 7 mars 1861, sida 2

Från Landsorten. Landskrona d. 26 Febr. En piga i Billeberga har i fredags på förmiddagen afhändt sig lifvet genom hängning. Orsaken till hennes sjeltmord är icke känd, Narlstad d 2 Mars. Inhysesmannen Nils Audersson i ötfra Elgstad fanns d. 24 Febr. hängande död i en badstnga. Arvika d 23 Febr. Då drängen Johannes Andersson, i tjenst hos Johannes Olsson i Ränkesed, Elgå socken, tisdagen den 12 dennes från skogen skulle hemköra eti kastvodstass så inwäfrade den bedrötliga händelsen, att han i en backe vältade och Het liggande under lasset dervid ban så illa skadades, alt han innan folk anlände redan aflidit. Johunnes begrots söndagen derpå. Hans styftader, torparen Anders Ersson, under hemmanet Fröbol, och dess hustru voro till begrafningen inbjudna, och då dessa dagen derpå skulle begifva sig på hemvägen, så orböllo de skjuts at den aflidnes husbonde; men då de upp i skogen trätiade timmerkörare, så sogo de st i sällskap med dem och Atersände skjutshästen. Nagon stund derefter halkade Anders Frsson, oa och atbröt ena benet, Amald 25 Febr. Natten till sistl. onsdac utbröt cldsvada i en, hemmanet iv tillhörig, mindre stneubiggnad. bvari soldatenkan Bygvist innebodde Hon hade aftonen förnt inlagt hafre iugnen till iorknns ovick deretter till sängs. men vaknade midt i natten vid ett häftigt brakande trån köket, hvilket förorsakats iran nagot virke som der blitvit upplagdt och son antändts af elden som troligen utbrutit genum VÄgOR springa i ugven. OÖppnande koksdörren slår elden henne i ansigtet, och då icke mer än en utgång fanns mäste hen tänka på sin ecen räddning utav at kanna bielva sia i osams rom scfvande barn. Sonen lyckades rädda sig sjelf och det mindre barnet, men försöket att hjelpa sina andra svskon. en flicka vid 16 och en vid 6 år, missiyckades, då hans kläder fattat old och håret blifvit. afsvedt och han sjoll nära qvälfts at rök. hvadan desse tvenue olyckligt varelser blefvo iunebrände. r we RR 1 l b an I fandet iemoöniesarne skola avvara Messina så förts det ertorderliga avtalet kanouer amänder tll ort och stålle. FTuornerbretvet, som medut AC RARE va den gröna duken, började hans ögon flamma och en feberaktig rörelse kom blodet i hans ådror att rinna med än snabbare fart. Om vi skulle spela! otbrast han hastigt. — Bah! inföll Augercon skrattande; cr heliga befatining, hr abbesoc. oe För fån afbröt Joachim häftigt, huru manga gånger skall jag behöfva upprepa för vr, att jag icke är abbeå, att jag aldrig variv och aldrig skall bli abb. Da är då bestämdt 7 lagen kaftan on Jag tager uniformen! -Det är sagdt? I morgon tager jag värfning. Joachim tryckte härvid kraftigt den andres hand. l — Bravo! bifogade Nicolas skrattande : och du, Jean, bar da icke någon Inst? , Jean skakade på hufvudet. -— Jag skulle Öna v bli soldat, svarade ban, ty jag värderar yrket, men jag känner, att jag aldrig skulle kuvuna Ieo.na br Bernard ioch hans hustru i det tillstånd af ndslagenhet, Ihvari de befinna sig. i — Jag har genomsnokat hela Paris, utan att finna det ringaste spår, sade Nicolas med en suck, (Farts