Göteborgsposten – 5 mars 1861, sida 2

mr ——— LLA -K X— oo MTV E RESTEN. gatan, vände han sig till hälften om och såg sig tillbaka. Det var honom nog, för att märka, det en mörk skugga trädde fram från muren till hotel de Soubise och smög efter honom. — Godt ! mumlade han, Fonquier kan följa mig så mycket han behagar. Han fortsatte derpå sin gång mot Temple. Men betjenten hade likväl icke kunnat märka, att i samma ögonblick han veck in på gatan Grand-Chantier och den nämnda skuggan lemnade hotel de Soubises mur, för att följa honom, syntes äfven en annan skugga på trädgårdsmuren till hotel de Niorres, som med ett lätt hopp snart var nere på gatan. Saint-Jean hade ingenting hört, men den första skuggan, som ännu befann sig på gatan Chaume, vände sig hastigt om vid det lätta buller, som förorsakades af hoppet från muren. — lHvem der? frågade sakta spionen, som tycktes vilja följa betjenten i spåren, men nu troligen fruktade sig skola bli anfallen af någon kamrat till betjenten. Den andra skuggan svarade icke, utan höjde i luften en bastant knytnäfve, med hvilken han kraftigt slog spionen i ansigtet, så att denne, döfvad af slaget, föll i rännstenen, utan att kunna utstöta något skri. Den andre skyndade nu, utan att bry sig