hvarvid hon sjelf blef, ehuru obetydligt, skadad på ena kinden. Kommendanten i Messinas citadell har förklarat, att han i nödfall heldre vill spränga fästningen i luften än gifva sig åt piemontesarne. I Neapel har ett dekret angående klostrens indragning orsakat lugnets störande; en ny rörelse, hvilken säkerligen inskränker Sig till en simpel prest-bourbonsk-lazzaronrörelse. Deremot skrifves, att 690 insurgenter i Abruzzerna gifvit sig iitalienska härens våld. Från Österrike skrifves, att den officiela sWiener Zeitung offentliggjort de nya kejserliga förfastuingsstatuterna. Envligt dessa skall riksrepresentationen bestå af ett herrehus och en representantkammare, med titeln riksråd. Representantkammaren skall bestå af 343 medlemmar, hvaribland 85 ungrare. Förhandlingarne skola ske offentligt och båda kamrarne ha rättighet att väcka motioner. Båda kamrarnes enighet och kejsarens sanktion erfordras för stiftandet af en lag. Åfven Venetien tillförsäkras en liberal och friare författning. Då andan i dessa statuter alldeles strider mot ungrarnes fordringar, är det ej sannolikt, att dessa senare skola ingå derpå. De rusta sig också öppet och oförbehållsamt till revolutionen, de samlas kring Honveds, som fästa sina Kossuthsmedaljer i knapphålet och föranstalta om penningeinsamlingar; komitaterna och magistraterna i städerna ha sagt hofkanslern och ståthållarskapet midti ansigtet, att de fungera olagligt, och blott en ansvarig ungersk minister erkännes såsom den högste ledaren för regeringsangelägenheterna. Ofvergespanerna ha erkänt sin vanmakt i att kunna motstå komitatsbesluten. ÅA andra sidan åter har Wienerregeringen koncentrerat er högst ansenlig styrka i och omkring Ungern, och de österrikiska ministrarne skola ej låta änn en andra gång bringa sig iförlägenhet genon ungrarnes vägran att inbetala sina skatter Kortligen, situationen är spänd till det ytter sta. — Emellertid har befallning afgått til Ungern om att så mycket som möjligt på skynda arbetet på fästningarne, så att mar nu arbetar tillochmed vid fackelsken. Den orientaliska frågan, som aldrig kar alldeles nedtystas, är åter framme på tapeten Först berättas, att Ryssland uppträder mycke hotande i Konstantinopel, at hvilken anled ning storviziren skall resa till London och Paris, för att begära Englands och Frank rikes bemedling. De förstärkningar Englanc skickar till Medelhafvet och Frankrikes rust ningar skola stå i förbindelse med dessa ho tande eventualiteter. Franska flottan är äf ven färdig att löpa ut. — Om sammandrabb ningar mellan de upproriska i Montenegr och turkiska trupperna har telegrafen redar haft att förmäla. Man tror allmänt, att dess: skola få en än vidare utbredning, då de upp roriska från alla håll vänta förstärkning. — På gjord interpellation har lord Russell i en gelska underhuset förklarat, att intet beslu ännu fattats om förlängandet af fransmännen: ockupation i Syrien. Turkiska gesandten ha icke protesterat mot törlängandet, men ha dock förklarat, att sultanen ej anser det nöd vändigt. Emellertid har ingen definitiv öf verenskommelse angående denna fråga ännm kommit till stånd. Från Paris berättås ryktesvis, att kejsar innan Eugenie skall företaga en valltart til Jerusalem. vm ADR RET DEDE STREET EAS TITT SADES ARE AE I AGNES