Göteborgsposten – 1 mars 1861, sida 3

Paris. Denne mans vidt utgrenade penningeaffärer och nära förbindelser med de högst och högt uppsatte inom Frankrike ha gifvit hans bankrutt en ofantlig betydelse, isynnerhet som ingen ännu med bestämdhet vet, huru långt denna finansiela skakning skall sträcka sig. Bankirens förföljande beslöts förnämligast på uppmaning af Baroche och Persigny. Efter det Mires häktats, erfor den förre genom kejsaren sjelf, att hans egen son var. komprometterad. Baroche betalte genast den af hans son mottagna summan med 200,000 francs, anhöll hos kejsaren om sitt afsked som statsrådspresident och ville nedlägga alla sina befattningar. Kejsaren vägrade att ingå derpå. Från alla håll påstås emellertid, j LOI) I QLapaN l. 0,15 0,08 et att stora de I Brister upptäckts i de romerska Jernvägskason) S0r, som förvaltades af Mires i hans bank Uaisse des chemins de fer, och brister, alla eller till en del, de stora summor, att dessa härleda sig från som betalts i gratialer, för att befordra de affärer, hvari hr Mires inlåtit fig, eller för att erhålla vigtiga underrät-: telser, som kunde vara nödiga för deras fram-; gang. Summor, varierande från 6,000 tilllc 20,000 , säges på detta satt blifvit förstörda. 1 Hr Mires hotar med, att han icke vill falla, ) 1 utan att bringa onåd och ruin öfver en mängd )1 andra personer, och sättes denna hotelse ilr verket, väntar man ett stort fall utfor nådens o slippriga hoftrapppor. Mirös måg, furst Polignac, ordonansotficer hos kejsar Napoleon, h har vid vederbörlig domstol deponerat sin hemgift och alla skänker, som hans hustru S erhållit at sina föräldrar. Fursten har velatsi på detta sätt undgå alla vidare reklamationer. Det är ett märkligt tidens tecken, alla dessa stora bedrägerier och försnillningar, som komma det ena efter det andra i dagen. Det vill synas som om en rensning i den genom moralisk slapphet disiga luften snart vore nödig; och hvarifrån skall den komma, om ej nedifrån? På alla håll har det visat sig, att bedrägeriet med största framgången spinner sina nät i maktens närhet, och bäst der denna sitter i sitt Sardanapalska högmod på despotismens envåldstron. Frihet, en sann och folklig frihet, måste låta sin renande vind blåsa genom samhällena, för att undantränga det murkna, ruttna och sedan lemna ingång åt en lefvande religion, som förädlar och höjer den enskilde, och med individen menniskoslägtet. Vid sidan af den dystra stämning, som tillfölje ar Miresska alfären måste råda i Paris, framträder bjertare den soliga anblick Turin företer i dessa dagar. Frihetens vår har gjort sin eriksgata genom största delen af Italien; de förut under despotismens vintermörker nedtryckta sinnena andas nu lättare och ny lifskraft strömmar med livarje stund in i det italienska folkets organism. På den korruption, det moraliska tförderf, den uselbet, som bourbonska despotismen älskade att hafva omkring sig, har nu följt det moraliska nod, en nyväckt frihet alltid ingifver ett folk, ulvarliga uppsåt och en varm patriotism. Allt hvad Italien eger af utmärktheter, af nflytelserika män och entusiasmerade patriter befinner sig nu i Turin eller represeneras der af förtrogna. Man möter hvarandra å gatorna, man trycker med glädjestrålande lickar hvarandras händer och hviskar med f glädje svällande hjerta: viva il rå dItalia na! viva Vittorio Emmanuele! Turin är för gonblicket Italiens hjerta, derifrån gå pulsdrorna nu ut, för att genom det öfriga ItaNn sprida den nya, friska blodströmmen. örut har omtalats Romrarnes illumination ch demonstrationer vid italienska parlaments öppnande; nu hör man att samma käna gifvit sig luft genom samtlige städerna i enetien. risk och håll kom lag stric lige nen emeIl Jou beha nen blifv: och sen nast på f vits. norr, G N Neapel är den lugnaste stad i verlden, da nu alla berättelser derifrån, och kan ej rna annat vara. ÖOrdningspartiet har genom aetas fall — hvilket i parentes kostade pieontesarne 55,000 skott och 190,000 kiloammer krut — vunnit för stor Ofvervigt.) 2. IM