helt enkelt på vid gafvel Bastiljens portar framför er. — Bastiljens portar ! mumlade de båda borgarena och betraktade förskräckta Roger. -Ja! Bastiljens portar, hvilka skulle för alltid tillsluta sig efter eder. — Men, anmärkte Gervais, som, från att vara blek, blef grön i ansigtet, men vi haju ingenting gjort. — Men j skolen göra något. — Min gud, hvad skola vi göra då? -— Förstå mig rätt. Det jag nyss sade er, har hittills endast varit bekant för konungen, grefve de Breteuil och undertecknad. II. M. bar dessutom befallt att den djupaste tystnad skulle iakttagas. Monseigneur skall således ingenting säga, ej heller jag ... Om saken blefve utspridd, skulle man endast hålla sig till er. Vid min återkomst till monseigneur måste jag göra redo för min oförsigtighet ... edra namn skola antecknas, j skolen troligen bli bevakade, och vid minsta oförsigtighet ... -Men vi skola ingenting säga, eller huru, Gervais? sade Gorain riktigt skälfvande af fruktan. — Sluten mun! tillade den andre borgaren äfven darrande. — Då skolen j kunna undvika den fara, som svåfvar öfver edra hufvuden.