Göteborgsposten – 23 februari 1861, sida 3

upplagan af detta arbete fulländades år 1771. Redan då utmärkte den sig genom sin ändamålsenliga nppställning, och sedan dess ha nya förbättringar såväl i detta afseende, som i en allt xstörre fullständighet beständigt utmärkt hvar och en at de etiertoljande upplagorna. Äfven denna nya upplaga fasthåller de förra upplagornas ändamälsenlga metod aut behandla de skilda vetenskaperna I en systematisk öfversigt under dessa vetenskapers rubriker samt att hänvisa alla detaljer under sina skilda rubriker. Den tillfreds-! ställer derfore säväl den, hvilken önskar er-, hälla en vetenskaplig kunskap öfver något ämne, som den, hvilken önskar erhålla en bestämd uppgiut om någon bestämd sak. Utgifvarne hafva försökt att tå de utmärktaste personer 1 hvarje gren at konst uch vetenskap, icke blow 1 England utan äfven i andra länder, aw behandia sitt speciela fält, så av alla de artiklar dewa arbete innehåller kunna anses fullkomligt utrycka den moderna vewuskapens ståndpunkt i dessa ämnen. Eu arbete i hviikev Kristendomens uppkomst och utveckling bebandlas af erkebiskop Whately, j hvilkev Bunsen tagit på sin del Luther och den tyska reformauonen samt MCulloch den politiska ekononuen, Macaulay och De Quincey biogralier olver speciela personer, Donaldson — filologi, Owen palaontologi, Herschel teloskopet, Kkobert Stephenson jernbryggorna, och Ull största delen 1 allmänhet just de saker, som de bäst kunnat behandla, år ett arbele eget 1 silt slug och som måste innehålla en utomordentlig massa af kunskap. Listan otver de personer, som lemnav bidrag ull detta storartade arbete, omiattar större delen al England och ätven Kuropas mest utmärkta torfallare. Nafta-kälior i Förenta Staterna. I detta land, som naturen forlänat med så mänga furdelar och der ett drittigt folk så väl torstätt av tillgodogora sig desamma, har man alter i jordens sköte upptäckt en ny källa ull rikedum, som lofvar at derstädes skapa en ny industri al icke så alltför obetydlig vigu kKedan sedan längre wid tillbaka har det varit kändt, avi hvirflarne på vissa ställen al et litet vawendrag, benämndt OÖil-creek, som intaller i Alleghany-floden i vestra Pennsylvamen, voro betäckta med naufta eller bergolja. Man brukade samla den genom att utbreda ylletäcken pa vattenytan, hvilka uppsvguv oljun och från hvilka den sedan genom yridning utklämdes. Denna olja saldes under namn at Scneca-olja, hvilket namn härledde sig fran de i trakten förut boende Senecaindianerne. För omkring aderton manader sedan töretog sig en Mr Drake att pu torsok borra en brunn at 14 eug. fots djup i närheten af detta stalle för att se om han icke på detta sätt kunde erhålla större mängd af denna vara, samt hade äfven den goda lyckan all påträlfa en adra af sådan olja. Genom dutta experiment vann han sig en nät förmöogenhet. Exemplet manade till etverfoljd och hela landet omkring Alleghany-floden sumt Vil-ereck har till en utsträckning af eu par hundra eng. mil blitvit noggrannt undersokt, med den påtoljd, att manga derat gjort sin lycka. Otverallt i de kringliggande gretskapen har man begynt idka den nya imdustrien. De dertill behofliga operationerna äro ganska enkla. hällorna astadkommas derigenom at man 1 den lat genomträngliga bergsformationen, tull eww elter omständigheterna vexlande djup al från 10 till 60 fot, imborrar rör al gjutjern med omkr. fyra tums diameter mnantvill. Så snart man hinner att det vatten de lemna är bemängdt med olja, inrättas vid densamma ett pumpverk som uritves med anga. Genom detta pumpas det med olja blunIdade vattnet i stora fat, i hvilka oljan såsom lättare samlar sig på vattenytan, derifrån den sedau hopsamlas. — FHFörradet tyckes vara outtömligt och de trakter der oljan erhålles ligga nära åtskilliga jernvägslinier, så att den producerade varan har lätt att tå afsättning. Hittills ha sådane nattakällor, åtminstone at storre betydelse, varit kända endast i Iravoddy dalen i Birmah, der de tillhöra regeringen och bearbetas för dess räkning, derifrån betydligt exporterats tll England. iloteorologiska iakitagelser. Ls Atmoster. ILujftens Vind N