Göteborgsposten – 21 februari 1861, sida 2

— Och ni skall ej ångra det: ni skall få heder af er lärjunge! Mamma Lefebvres kunder hade stigit upp och, sedan de betalt, begifvit sig ut på gatan, samt styrt kosan till Vapentorget. — Vi resa också! sade hr Gorain med en frågande blick på Roger — Jag kan icke ha den äran göra er sällskap, svarade denne, Jag stannar qvar i Versailles, men det skulle glädja mig på det högsta att få återse er, mina herrar, och om ni tillåter . . . — Ah, jag skulle bli förtjust . .. inföll hr Gorain. — Ni träffa helt säkert den stackars Bernard ? — Ja, vi gå till honom redan i afton. Armo man! vi skola säga honom, att vi haft den lyckan att få råka er och att konungen och ministern intressera sig för honom. Det skall särdeles trösta honom. — Godt, sade Roger, och jag går att sysselsätta mig med hrr dHerbois och de Renncevilles affärer. — De stackars unga männen äro då verk ligen illa deran? — Jag förstår ej, huru de skola kunna draga sig ur spelet, om icke ett underverk kommer dem till hjelp! svarade Roger och sänkte