Göteborgsposten – 21 februari 1861, sida 1

dunkla och osammanhängande i Frankrike: politik rörande Rom och Gaöta berör Time: vidare en annan omständighet i denna korre spondens. Det skall vara glädjande för mån ga säger bladet att få veta att den popu lära uppfattningen af den italienska favorit hjelten fullkomligen bestyrkes af de ytterliga re bevis som denna korrespondens lemnar Uti grefve Cavours förklaring om att sardin ska konungens regering är alldeles ur stånq att kontrollera general Garibaldi, i mr Elliot berättelse om sin sammankomst med honon ombord å fartyget Hannibal och i alla de efter följande underrättelserna om hans uppträdan de ända tills han drog sig tillbaka till Capre ra, öfverallt spåra vi samma entusiastiska, äd la, lojala, oböjliga och ostatsmannaktiga sin nelag, samma böjlighet i omdömet och samm: drömlika förslag. Man finner att han då har var i Messina föreslog konungen at Neape att antaga sitt konungarike, såsom ett viceko nungadöme under Viktor Emanuel. Då har anlände till Neapel ämnade han sade har med ens tåga på Rom och, sedan denna stac fallit i hans händer, erbjuda kronan öfver et! förenadt Italien åt Viktor Emanuel, som se dan finge åtaga sig uppgiften att befria Ve netien, hvarvid han sjelf endast ville uppträ da såsom Hans Maj:ts underbefälhafvare. Dej ligger någonting visst trefligt uti sådane rätt framma meddelanden inkastade midt ibland er högtidlig skriftvexling emellan ambassadöre och ministrar. Spelet är dock icke ärnu slu: tadt och tiden ensamen kan utvisa hvilkende. ra Garibaldi eller Cavour som skall komma att gälla såsom den italienska emancipationens upphofsman, om pennan eller svärdet skall komma att utstaka de varaktiga gränsorna på det södra och östra Europas karta.