Den Slesvig-Holsteinska frågan. Scen vid ett frukostbord. (Efter Punch.) Sonen. Pappa! hvad är den slesvigholsteinska frågan för slag? Fadren. Jo, ser du min gosse, det gläder mig att se att du är veltgirig och fäster dig vid hvad äldre folk talar om, och jag skall derföre söka att förklara det för dig. Ser du, Slesvigholstein ligger i Danmark, d. v. 8. det ligger egentligen icke i Danmark, fast man visserligen kan såga det om Slesvig, men icke om Holstein . . . Nej, det är Holstein, som egentligen är danskt elier skandinaviskt, ifall du tycker mera om ett långt ord. — Låt se, hvart var det nu vi hade kommit? — Jo, ser du, Holstein är en tysk aldelning af den danska monarkiens område och Slesvig är ett gammalt län — du vet ju hvad ett län är för slag — under kronan och blet allrädt år 1816 — d. v. s., det var Holstein som blef afträdt och icke Slesvig, för Holstein är ett gammalt län af Tyskland, och derför ser du, har Preussen, såsom medlem at tyska förbundet intresserat sig för saken; men lord John Russell, som är en gemensam vän till dem begge, anser att Preussens förslag — nej, jag menar Danmarks, det är ju naturligt — ja han anser att dess förslag att det skall göras medgifvanden åt Holstein eller rättare — ty Holstein fordrar icke medgifvanden utan ett veto (det är latin och betyder: jag förbjuder) i afseende å skatter och annat sådant, samt att Slesvig skall få lof att tala tyska — som sagdt lord John finner detta billigt, men den preussiske ministern anser att icke Preussen — eller i alla händelser åtminstone icke Danmark — har rätt att uppställa sådana vilkor, då en författning hade blifvit utlofvad it Slesvig eller Holstein, jag kommer nu icke riktigt ibog hvilketdera, men principen är dock densamma; och dessutom är der ännu några andra punkter af saken, som du icke kan förstå lika så lätt som de hufvuddrag af frågan som jag nu förklarat för dig. — Tag nu och ge min kopp åt mamma och bed henne hälla i en half kopp till.