Ursus Spelaus, funna i en torfmosse under Järavallen i Skåne tillsammans med flintvapen hvilket bevisar tillvaron af menniskor i Sve: rige samtidigt med de utdöda djuren. Fran Köpenhamn skrifves till ossi ett enskildt bref af d. 15 Febr. följande: — — — -— Sålunda stå alltså sakerna. Hall och Monrad ha förmodligen i någon af de sista konferenserna blifvit eniga; de holsteinskz ständerna skola inkallas och ett nytt helstats förslag dem föreläggas. Det är tydligt, at detta nya förslag är for Danmark sämre, än den Riksrådsinstitution, som Tyskland en gång funnit för god för oss. Det går ut på en hel. statsrepresentation af 2 kamrar, ett af kunger valdt ofverhus (måhända lika många ledamöter för Hoistein och för Lauenburg, som för Slesvig och som för det egentliga Danmark,) och et underhus, valdt af befolkningen direkt eller måhända af ständerförsamlingarne. Nu sker posito! det sprattet, att holsteinarne denna gång antaga förslaget, för att om nya par ål vinna ytterligare medgifvanden, hvad då? Så är resultatet af hela denna i visst afseende ganska goda situation och af hela den pågå ende rörelsen för Holsteins udsonding det att — vi i stället ha en ny helstat, farligare än den förra. Åter afslås förslaget, är detta ett klart bevis på, att Preussen —-som inspirerar Holsteinarne — verkligen har helt andra afsigter, än biott att komma till ett arrangement för Holsteins räkning, och då kunna vi vänta oss att exekutionshären inom kort förvandlar sig till en invasionsarmåe. -— Att tvinga ministern Hall Monrad till afgång, tyckes ej för ögonblicket vara möjligt, framför allt af den grund, att en hög vilja för sin del ej synes i denna tid ha lust att taga hänsyn till något kabinett, utan går förälskad i den ideen, att redan vid Elben med egen hand förinta hela Tysklands makt, hvarför han också redan låtit slipa åt sig sina trenne ypperliga sablar, af hvilka den förste heter Dyrendal, den andre och tredje jag minnes ej riktigt hvad. Allt detta uppfyller hvarje fosterlandsväns hjerta med de lifligaste bekymmer, men den stora massan är ännu nästan litet hvad vi kaila tummelumsk (förbryllad) och pressen saknar mod att gripa in med vederbörlig kraft. Dannevirkeföreningen är visserligen ett hängande svärd öfver vederbörandes hufvud, men det är ej tillräckligt; imellerlid försiggår i Slesvig sjelf åtskilligt, som kanske skall komma att betyda litet mera. — Vi hafva hafc en oerhörd vecka af snö och storm. Sedan 1 söndags morgon tilli dag fredag har jernvägen till Korsör varit omöjlig, vi erhålla nästan inga poster, och i måndags var hutvudstaden nästan afspärrad äfven från det kringliggande landet, så att man bland annat måste äta sma fastelavnsboller — utan mjolk, — — —Utnämningar. Öfverkommissarien C. J. Trolle har blifvit wtnämnd till kamrerare vid flottans Stockholms-station. Länsbokhållaren L. T. J. Gardell är utnämnd till landskamererare i Gotlands län samt kommissionslandtmätaren O. E. Odman till andre landtmätare i Blekinge län. Afsked har K. M:t beviljat: kommendörkapten H. F. Frick, majoren vid marinregementet G. A. Klint samt kaptenen vid samma reg:te G. A. Bäck, alla med pension och den siste med majors rang. För trävaru-exportörer. Från Kiel skrifves d. 3 dennes: En ny afsåttningsort för svenska trävaror synes hafva yppats, neml. Hannover. En köpman från Harburg tillhandlade sig härstädes ett icke obetydligt parti sådana varor, och det berättas, att de vunnit fördelaktig afsättning. Man bör derföre kunna hoppas att större reqvisitioner skola ske, när varan hinner blifva mera känd i Hannover. Man borde i Sverige inleda direkt handelsförbindelse med trävarnhandlare i Harburg eller staden Hannover, och priset beräknas så, att lasten lemnas fri i Kiel. Kommunikationsförbättringar. MarieMRESrNENRREA SER ATS I NONE AN NEN NYSE FANSEN SEN AE NATIONALE SEE strarnes gård och hela den del af platsen, som ligger midt emot slottsgrindarne. NS s ee Oav TT