Göteborgsposten – 15 februari 1861, sida 2

— Ännu en gång! svarade Roger afvärjande, och tillade derpå med förändrad ton: Det är isynnerhet staden Paris, som åsamkar mig en massa trakasserier! fortfor han. — Ser ni det! — Det förgår ingen vecka, ingen dag, då jag icke nödsakas sysselsätta mig med någon vigtig händelse. Jag måste veta allt! Så t. ex. ha vi för närvarande en sak, som lifligt fäster ministerns uppmärksamhet och med hvilken jag måste komma på det klara. — Hvad då för en sak? frågade Gervais. — Jag borde kanske ej låta så locka ur mig . .. sade Roger och tycktes tveka, men j behagaden sjelfve börja först... — Smickrad! mumlade Gorain. — Hederligt folk kommer nog öfverens! tillade Gervais. — Jag, återtog Gorain, är husegare i Paris vid gatan Saint-Honor. Roger helsade med synnerlig aktning. — Och, fortfor hr Gorain alltmera sjelbelåtet, fastän Gervais här ej såsom jag sjelf eger hus, svarar jag dock för hans karakter. Jag heter Gorain. — Gorain! upprepade tjenstemannen, som om detta namn plötsligen uppväckt ett minne hos honom. Och ni bor vid gatan SaintHonor?