exekution i Holstein. Skall nu Danmark, så som en del derstädes påyrka, försöka att sät ta sig emot densamma, så skall saken icke mera vara en fråga inom tyska förbundet, vic hvilken tyska förbundet icke skulle kunna be fatta sig med Slesvig utan att öfverskrida al möjlig rättighet, utan kan framställas såson ett ingrepp af Danmark i tyska förbundet: legala rättigheter, hvarigenom frågan skal kunna indragas under stormakternas afgöran de och slutligen afgöras på samma sätt son förra gången genom en af den europeisk: nödvändigheten påtvingad ny helstatsorgani sation. Genom att använda sitt inflytand hos danska regeringen att förekomma ett sådan steg skall svenska regeringen derför äfven detta fall vara istånd att söka motarbeta Ryss lands mot eiderlösningen fiendtliga sträf vanden. Detta synes oss vara hvad svenska re geringen kan och bör göra i afseende å de dansk-tyska frågan. Har den gjort det? Kan ske och kanske också icke. Vi hafva ick hos oss något parlament der regeringen ä skyldig att stå till svars för huru den hand har nationens yttre politik hos främmånd folk, och vi veta det derföre icke. Men det sy nes oss dock säkert, att om den icke försök att utföra detta, så har den icke vetat a uppfatta hvad Sveriges ställning till det al männa europeiska framåtsträfvandet kräfve och fordrar.