person af medelmåttig längd, med en liten röd peruk och gröna glasögon för öfrigt lik en skrifvare hos någon kungl. prokurator, som ställt sina steg efter deras och följt dem i hack och häl. När de båda borgarne stannade framför m:me Lefebyres bod, stannade äfven den okände midtemot m:me Hoches och gick, troligen af fruktan för att bli observerad, in till frukthandlerskan. Han hade, medan han såg efter varorna och prutade på priset, ej förlorat ur sigte de båda männen, som ginge in till m:me Lefebvre Han gjorde emellertid sitt uppköp och begärde, att det måtte väl ombonas, emedan det skulle sändas till Paris. Medan m:me Hoche stod alldeles upptagen med inslagningen, hade den okände lemnat boden och smugit sig längs väggen fram till fönstret, så att han ej gick miste om ett ord af de båda borgarnes för öfrigt oskyldiga samtal. Om de dock kunnat märka den glädje, som lyste i åhörarens små ögon, när de uttalade hvarandras namn, skulle deras uppmärksamhet säkerligen ha blifvit väckt. Men i detta ögonblick begynte hrrne Gorain och Gervais, som öfverlemnade sig åt det välbefinnande som deras jemförelsevis behagliga läge i skuggan skänkte dem, att sakta tillsluta