Göteborgsposten – 9 februari 1861, sida 2

w— — Du passerar väl först porten SaintAntoine ? — Javisst, eftersom Georges kommit. Borgaren tog ett steg tillbaka, grefven hejdade honom med att lägga sin hand på hans arm; derpå ställde han sig framför honom och sänkte sina blickar djupt in i den andres ögon: — Jag drömde i natt, att du tänkte förråda mig! sade grefven. — Verkligen? genmälte borgaren, utan att blinka eller annars förråda den minsta rörelse. — Men, fortfor grefven, vid mitt uppvaknande betänkte jag, att det förflutna måste ansvara mig för det närvande och det närvarande för framtiden. Jag har derföre ej trott på mina aningar. — Och deri har ni gjort rätt, hr grefve! svarade den andre med samma lugn. — Ah! ni tycker det, hr Saint-Jean! — Men ni hade ju ingenting annat att göra, synes det mig, fortfor borgaren, hvars hela namn grefven nyss uttalat. Ty om ni blifvit osams med mig, skulle edra gyllene drömmar flugit sin kos. Grefven höjde hufvudet med en känsla af sårad stolthet. (Forts.)