XXIV. Grefven. Läsaren torde påminna sig, att, kort innan amiral de Suffren anlände till Ministrarnes gård i Versailles slott, hade äfven en stor, praktfull vagn, som ådrog sig allas uppmärksamhet, kommit dit. Ur denna vagn steg, såsom vi då nämnde, en förnämt klädd ung man, hvilken vexlat några ord under löfte om ett snart sammanträffande med en person, som satt qvar i vagnen, och derefter till fots styrt kosan mot Vapentorget. Vi nämnde äfven, att den franska gardessoldaten Lefebvre hade anmärkt, det den unge mannen steg ur bh. h. hertigens af Chartres vagn, och att Mahurec hade vid hans åsyn känt några gamla minnen vakna upp, utan att de dock bestämdt redogjorde för de omständigheter, hvilka knöto sig till den person, som uppväckte dem. Denne unge man, som hans osynlige interlokutör hade benämnt Edouard, hade gått öfver Vapentorget i hela dess längd och derefter, sedan han gått snedt öfver några aller, hvilka förde till Satory-parken, kommit in på en trång gata med små låga hus på ömse sidor, hvilken han gick utan tvekan eller ovisshet utför. Hertigens af Chartres vän kunde vara omkring tretio år. Han var af medelmåttig längd, vacker figur och elegant hållning. Hans utsökta