Göteborgsposten – 5 februari 1861, sida 2

Jag handlar som jag gör, handlar jag såsom jag bör. De båda sjömännen betraktade hvarandra oroligt. — Framför allt, sade markis dHerbois, hvars röst darrade af otålighet, måste ni gifva oss tillträde till ert hus; låt oss få träffa Blanche och hennes syster. -Jag beklagar, att jag ännu en gång måste sätta mig emot er önskan, sade de Niorres, men jag kan icke uppfylla er begäran. — Hvarför icke? frågade vicomten. — Jag kan ej besvara er, mina herrar. Vänta! — Men, utbrast markisen, vi ha redan väntat för länge! Efter hvad vi nyss anförtrott er, fortsätter ni ännu att stänga er dörr för oss! Det är således oss personligen ni vägrar emottaga ? — Jag vägrar ej att emottaga er, jag vägrar att låta er få träffa mina nidcer och i deras hjertan underhålla en kärlek, som jag ej gillat. — Ni stöter oss således tillbaka med anledning af giftermålsförslagen ? — För ögonblicket ja, mina herrar. — Hr de Niorres, sade markisen högdraget, vicomten och jag äro af för goda familjer, att icke ett dylikt svar måste åtföljas af en tydlig och bestämd förklaring, hvilken vi nu ha den äran att begära utaf er.