Göteborgsposten – 31 januari 1861, sida 1

Article Image
Så länge danska monarkien till alla sin: delar var en absolutistiskt styrd stat och Eu ropas makter endast behöfde intluera regen ten personligen för att 1å Danmark att inta ga den ställning de önskade, hade dock ty ska förbundet icke någon synnerlig anled ning att på ett mera framstående sätt sök: alt begagna sig al denna möjlighet. Men de absolutistiska regeringssättet inom den dan ska monarkien kunde icke räcka evinnerligen Missnoje dermed måste uppstå, och uppstoc också 1 monarkiens olika delar. Men det an tog en olika karaktär hos monarkiens dansk: och tyska befelkning. Hos tyskarne i Hol stein blef det ganska naturligt ett sträfvande att söka lösgöra sig från den danska mo narkien. Men i den deraf föranledda rörel sen inblandade sig tillika en tysk nationali tetskänsla: man ville icke skiljas åt ifrån sin: tyska bröder, hvilka genom den historiska gån gen samt de oldenburgska furstarnes politil småningom såsom en herremannaklass had lägrat sig ofvanpå den till största delen dan ska allmogen i Slesvig, och man ville icke atstå från del tyska väsen som af samma or saker derstädes inrotat sig. Man ville der före rycka bort Slesvig jemte Holstein ifrå den danska monarkien utan att tänka på elle fästa sig vid, att man för sin nationalitetskän sla uppoffrade den lägre klassens och allmo gens naturliga rättigheter. Detta var den så kallade schleswig-holsteinismen. --I de egent liga danska provinserna åter antog missnöje och rörelsen en annan karakter. Der gick dei egentligen ut på en liberal ombildning af de absolutistiska statsskicket. Begge rörelsernas utbrott påskyndades af de ödesdigra händel serna i det öfriga Europa i början af år 1848 Det schleswig-holsteinska partiet försökte alt förverkliga sina separationsplaner, och de dan. ska liberale förverkligade verkligen sitt sträf vande att förskaffa Danmark ett fritt politiskt lif Den absolutistiska styrelseformen förvandlade: till en konstitutionel monarki på bred demokra tisk basis, med en ministerregering efter en gelskt mönster, och plötsligt begynte på Sundet: strand och kring Bälten ett politiskt lif, son ådrog sig hela Europas blickar. Den nyför värfvade friheten eldade alla, och man kar trygt påstå, att Danmarks hela nya historic och få andra folks har att uppvisa mera ly: sande händelser än de, genom hvilka dan. skarne grundade sitt nya statsskick. Men de blickar, som från olika håll riktades på dett: skådespel voro icke alla vilönskande. De autokratiska partiet i Europa befann sig der tiden i allmänhet icke i goda omständigheter Ofverallt hade dess ställning begynt att öf. verflyglas och det hade mäst dragä sig till baka; Ryssland, der despotismen ännu val sammanvext med folkmedvetandet, utgjorde deras sista ryggstöd, och kring detsamm sökte det att ordna sina brutna leder för al! börja reaktionens både militära och diploma. tiska fälttåg. För detta parti var den nyg demokratien i Danmark en obehaglig förete. else; den var en länk i den kedja af friheUNGA enn

31 januari 1861, sida 1

Thumbnail