Göteborgsposten – 30 januari 1861, sida 2

erna I Olver-Tornea och Lycksele. Den dansk-tyska striden. Danska ar-: ucgens öfverläkare anmodar de läkare eller) nedicinska studerande, som skulle vara hurade att under en eventuel mobilisering af uwmeen taga tjenst inom densamma, att anmäla sig hos honom. Den danske skriftställaren N. P.S. Grundtvig uttalar i en tidningsartikel fölande törslag, hvilket nog törsjenar att uppvärksammas: Hvad som nu mäste ske, för ut, om möjligt betrygga Tysklands nordliga sräns och Danmarks eller Högnordens sydsräns och skapa ett fredligt förhållande och, ;m det behötves, göra ett ärhgt förbund mellan Iyskland och Norden möjligt, är att, efter Asamälet, hexan 1 Jernskogen, som alltid föder Fenrisultven broder, landsförvisas, eller, rent utsagdt, att Holstein måste upphöra att vara on härd för oupphörlig fiendskap och blodig Lvedrägt mellan Tyskland och Danmark, såsom törbållandet kanske varit längt före Karl den stores tid, och säkerligen sedan dess alltid varit. Holstein måste dertore alldeles skiljas antinyen trån Daumark eller Tyska Förbundet och af stormakterna förklaras neutralt, så alt dentrån eller derigenom ingen krigsmakt kan gå ål något häll. Norska Morgenbladet tager ätven till ordet sålunda: De tyska uppviglingarne mot Daumark ha tyvärr mycken sannolikhet for sig, att skola inverka på oss, emedan vi troligtvis uu som förr måste gora peknniera uppoffringar, hvilka äro för vår stal stora. — Från Berlin skrifves d. 22 till sKöln. Zeit: Farhågan för att Sverige, i händelse al en allvarlig kamp mellan Tysklund och Danmark, skall träda aktivt på det senares sida, anses ogrundad utaf dem, hvilka kunna vara bekanta med ställningen inom svenska hofvet. Den svenska politiken fullföljer oaflåtligt et mål, som tvingar det att skenbart taga parti för Danmark. Men derifrån och till ett verksamt ingripande till förmon för detsamma är ett ännu längre steg, och Sverige har ä andra sidan alltför stor fördel af alt stå väl med Preussen, att det utom i yttersta nödfall skulle taga ett sådant steg. Åren 1848-—50 gick den hjelp, som Danmark fick al Sverige, icke längre än till demonstrationer, och det är alldeles icke sannolikt, att Sverige nu skall gå längre. Om ock svenska trupper landsattes på de danska öarne, skulle åfven en sådan händelse mycket mindre låta personer sluta till Sveriges afsigt att bistå Danmark, än snarare av visa detsammas beslut, att mot allvarliga törvecklingar, hvilkas följder ej kunna förutses, i alla händelser betrygga Sveriges intressen, och dessa äro i denna ingalunda stridandade mot Tyskland5. — Enligt Neue Preussische Zeituug, har preussiske ministern v. Schleiniz twillställt brittiska regeringen en note, hvari han (med afseende på lord Russells nya depesch) forklarar, att det nu för tyska förbundet icke är fråga om Slesvig, utan endast om de till forbundet hörande hertigdömena Holstein och Lauenburg. — Morning Post yttrar: Ingen må tro, att Frankrike eller lngland skulle vara lugna äskådare (af Preussens och Danmarks strid) och låta plundra Danmark. — Preussiske konungens krigiska tal till generalerna har väckt ett ofantligt uppseende i London. Times af den 23:dje råder Preussen att rusta sig mot Frankrike i stället för mvt Danmark, och att bringa Tysklund till enighet under eu krafuigt och liberalt Preussen. — I en handelsberättelse från Stettin al d. 18 d:s ult Börsenhallet finnes följande yttrande: De krigiska utsigterna hatva hittills ännu endast utolvatl ringa inflytande på affärerna, emedan man här icke kun: nat gifva rum åt tanken, att Preussen skall utan någon nödvändig förberedelse till sjös störla sig i el krig, hvilket kräfver, hven som än segrar, de tyngsta offer af de preus siska östersjöprovinserna, under det de syd tyska staterna knappast skola förmärka kri gets infytande. Garibaldi och Skandinavismen. De berättades för någon tid sedan, ati en ung dansk konstnär skulle tillbringa julen på der nu så mycket vmtalade öv Uaprera, för at efter en beställning från Danmark taga Ga ribaldis byst. Artisten kom emellertid icke vil Caprera förrän d. 12 Januari, då han med förde ett rekonnmmendationsbref från en ro mersk dame. Garibuldi mottog honom, be rättar ,,Fedrelandet, mycket vänligt och trå gade straxt, huru lång tid han behötde, fö att göra en byst Då konstnären svarade en 5 å 6 dasar om seneralen ville stå e ) NM wi