gar, ty kajen har satt sig ganska betydligt, hvilket af en hvar kan ses. I fråga om boden, är svårt att afgöra, huruvida grunden under den egentliga belastningen eller jernupplagen, som hvila på marken, satt sig en eller flera tum, hvilket! dock ej ärjaf något inflytande. Om Elementar-läroverkets byggnader kan man möjligen döma 5 år härefter. Det förnämsta huset är ju ännu ej ens påbörjadt. ilvad beträffar det blifvande Packhuset, är lokalen der helt olik den vid Läroverksbyggnaden. Uti komiterades till Magistraten afgifna betänkande om grundläggningen härför, hafva hr Kruger och jag anfört våra åsigter vara, att den af stadsarkitekten Strömberg töreslagna grundläggningen med grus icke på denna plats är tillämplig, då man med densamma ej kan genomtränga det opålitliga lagret at mudder, och tomtens belägenhet invid vattnet med ett blifvande djup at 17 till 18 fot, möjliggör en utskjutning, isynnerhet om ytterligare sättningar af den framför liggande kajen skulle inträffa. Hr B. säger, att en besparing at 16,000 rdr skulle vinnas, men, hvarifrån denna ziftra är tagen, uppger han icke. Enligt hr Strömbergs till mig lemnade förslag, uppgår kostnaden för grundläggning med grus ull 35,v00 rdr. Det af komiterade uppgitna kostnadsförslag för pålning med spiror, uppgår till 45,000 rdr. Enligt hr Strömbergs förslag blitva grundmurarna 31 till 4 fot högre än enligt det senare, hvilket gör en tillökning i desamma at c:a 6,000 kub. alnar. Skola dessa muras i bruk, kunna de väl ej göras för mindre än 2 rdr per kub. aln, hvarföre grundläggningen med grus blir dyrare och ej billigare. Å Hr Lektorn slutar med att bedja både den ena och den andre besinna om det icke, oberäknadt en besparing af vid pass 16,000 rdr och full säkerhet med atseende på den dyrbara byggnadens framtida bestånd, skulle kunna anses vara värdt något ofter att bereda tramgång at en grundläggningsmetod, ge nom hvars allmänna tillämpande vet 1 hädanetver uppförda byggnader aldrig i tidernas längd skulle behoiva klagas ofver sjunkande bus, utåt eller inåt lutande väggar, vattensjuka källare eller genom fukt förderfvaue grundmurar. . Med 16,v00 rdrs besparing, full säkerhet för all framtid och ötriga af hr lektorn specificerade förmåner, är svårt av tatta bvad tör ofter hr lektorn menar. Till dem som hatva vattensjuka källare, tager jag mig friheten gitva det räd, av desoka drainera dem. Om under desamma finnes grus eller pälar, gör väl ingenting till saken, särdeles om gruset ligger under eltvens vattenyta, som t. ex. vid Packhuset är föreslaget. Hvad slutligen beträffar säkerheten för pålning wed timwmer eller spiror, kan man derom på forhand förvissa sig. Erfarenheten i Göteborg visar, avi pålar, sedan de som man säger sugit sig tast, bära stora tyngder, då ue belastas verukalt. Komiterade hatva vid packhustomten gjort törsökspålningar, etter hvilkas resultat de bestamt största möjliga belastning på hvarje påle att blifva endast 18 skeb. Man kan läv förvissa sig om att pålarne verkligen bära denna tyngd; och då marken blir comprimerad genom nedsiaguing af mer än 5,000 pälar och än ytterligare genom gruspålning utomkring huset och emellan grundmurarna samt alla pålar väl förbundna, kan man med mängtaldigt större säkerhet antaga denna belastning och derjemte räkna på bärigheten af alla plattformerna under murarna. Skulle huset i framtiden sjunka, lära nog de finnas, hvilka ej vilja fritaga dem från ansvar, som föreslagit grundläggningen. Guteborg d. 26 Januari 1861. J. G. Richert,