Göteborgsposten – 23 januari 1861, sida 3

de för längesedan dömts vara odugliga att kunna handhafva. s Österrikiska regeringen hopar nu tillsammans alla sina militära kratter, for att kunna skicka ut kolonner i alia riktningar. Orsaken till tagandet af dessa törsigtlighetsmått är Ungern, som med upphetsad fantasi kastar sig i rorelsen, Skatterna lemnas icke in till statskassorna, vicegespannen (en hög tjensteman) vägrar sin hjelp vid att hindra den förbjudna tobakstörsäljningen, komitaterna lägga å sido de högre myndigheternas alla skutvelser och lagskipningen har råkat i fullkomlig stiltje. Magyarernas ledare veta ingen hjelp mot denna anarki, ty de vilja ej bruka väld, för att icke återgitva regeringen makten och sjelfva göra sig populära. Förfallna skulder kunna ej indnitvas, de gamla Kossuthnoterna uppköpas af spekulanter, i hopp om att de snart skola återfå sitt forna värde. Regeringen tiger inför dessa utmanande handlingar, men hvarje dag forslas nya, till det mesta tyska regementen på jernbanorna till Ungern. Magyarerna ha äter uppväckt racestriden och tll våren måste, om ej cn allmän landtdag dessförinnan sammanträder, antingen en broderlig försoning eller ett inhemskt krig ega rum. kKRegeringen tyckes, med sin vanliga halthet, ä ena sidan vara böjd för alla koncessioner, som stå 1 öfverensstämmelse med monarkiens bestånd, å andra sidan rustar hon i jättestor skala mot såväl den yttre fienden som den inre revolutionen. Den redan at telegraten omnämnda observationskår, som Osterrike sammandrager vid Grosswardein i Ungern, för att hälla ögonen på denna upproriska landsdel, skall utgöra 25,000 man. N Portens i samband med Österrikes stående rustningar äro å ena sidan riktade mot Donaufurstendömena, å den andra mot Ryssland, hvars militäriska uppställning i Bessarabien ingifver Porten allvarsamma farhågor. Ryssland har 1 Wien afgifvit förklaringar ofver truppsammandragniugarne i Bessarabien, hvilka (förklaringar) mottag.ts med belåtenbet, emedan deri säges, det Rysssland aldrig skall medgilva, att Donaufurstendömena bli en härd för den mot Osterrike riktade revolutionen. Österrike fordrar, det Porten skall fängsla de ungerska flyktingar, hvilka betinna sig i Turkiev. Klapka har begitvit sig till Donaufurstendömena. Österrike säges äfven ha. gjort samma fordran hos furst Kuza, men denne skall ha tvärt svarat med nej. Det berättas, att våldsamma uppträden. egt rum 1 ungerska komitatet Neutra mot dervarande domstol, hvarföre denna allvarligt begärt, att få begagna väpnad makt mot folkets så uppenbara motständ mot domstolens älgöranden. Domstolen har sedan äter inWudt 1 sin lagliga verkningskrets. Från Neapel intet vidare nytt, än att konung Frans ännu är qvar i Gaöta, der han, enligt en skrifvelse från honom till kejsaren ar Uxterrike, beslutat törblitva och försvara sig till det yttersta. Telegrafen har berättat, atv Ryssland ifrigt protesterat mot Gaeias blockad af italienska flottan. Denna nowus är wvitvelaktig. Från Madrid skrifves i sammanhang dermed, att ministeren förklarat intör Cortes, det intet spanskt krigsskepp sänds uli Gaeta, och atv tHottan erhållit befallning om alt lakttaga den strängaste neutralitev. Pilltölje at det väntade häftiga bombardementet trån såväl landtsom sjosidan, har konung Frans uppslagit sina bopålar i kasematterna, der spauske gesandten betiuner sig hos houom. Prinsen af Carignan intågade med sin adjutor, hr Nigra, d. 12 dennes i Neapel, såsvim konung Viktor Emanuels ståthållare. Den engelska eskadern saluterade och nationalgardet samt garnisonstrupperna stedo i gevär. Prinsen emottogs med entusiasm at tolket. Från Sicilien är, enligt senaste underrättelserna derifrån, allt lugnat och stilla. En allmän belåtenhet råder derstädes, sedan Crispi och La Farina atträdt från den politiska skådeplatsen. Cavour skall, berättas det från Paris, börja underhandla med påfven och Österrike. Prins Napoleon med gemål väntas till Lvrin. IA Ios FURSTE I LS SA a a