Göteborgsposten – 19 januari 1861, sida 1

lika så litet tyckes detta vara fallet med de rörelser som pågå och utveckla sig inom densamma. De amerikanska partierna och deras sträfvanden, deras vexlande framgångar och nderlag följas i allmänhet på denna sida af oceanen med föga uppmärksamhet samt med kanske ännu mindre intresse. Orsaken till denna företeelse är dock högst naturlig. Under det nemligen det förra ämnet är en sak som ger anledning till många betraktelser af allmänt mensklig betydelse, berörer deremot det senare icke några egentliga principfrågor utan mera tillämpningsfrågor af närapå lokal beskaffenhet, hvilka naturligtvis icke kunna hafva något egenligt intresse för andra än dem de omedelbart beröra. Redan de amerikanska partinamnen häntyda på helt andra åtskilnader än dem vi äro vana vid, eller kanske rättare, de häntyda icke på sådane åtskilnader som vi röra oss i. Namnen republikaner och demokrater måste i Amerika hänföra sig till helt andra frågor än hos oss, då de kunna utgöra beteckningar för tvenne motsatta partier. Hela denna den inre amerikanska politikens beskaffenhet, som gör den så föga intressant för oss på denna sidan om oceanen, är dock intet annat än en naturlig följd af den olika ståndpunkt i politisk utveckling, som amerikanarne intaga i förhållande till oss. — Hos oss röra sig ännu de politiska meningsskiljaktigheterna kring principerna för statsförfattningarne och styrelseformerna. Förbi denna ståndpunkt hafva amerikanarne redan långt för detta hunnit. De hafva redan för mer än ett halft sekel tillbaka utkämpat likartade strider som dem vi nu hålla på med. Då när unionen först stiftades fanns det äfven bland dem meningsolikheter angående statsformens beskaffenhet, och deras partistrider rörde sig då äfven kring sådane frågor. Hos dem var visserligen redan då frågan om monarki eller republik för längesedan afgjord — man kan säga att den var det, åtminstone för de flesta, alltsedan de gjorde den nya verlden till sitt hem — men de hade andra sådana frågor att slita. Under det en del, de så kallade federalisterna eller whigs yrkade att en större makt skulle öfverlemnas åt de utvalda församlingarne och auktoriteterna, yrkade andra, de så kallade demokraterna på bibehållande af största möjliga makt hos de primära och lokala församlingarne. At utkämpandet af striden dem emellan och utjemningen af dessa meningsolikheter blef resultatet Förenta Staternas konstitution och det allmänna antagandet af de principer, på hvilka den är grundad. Om dem äro alla sedan dese ense, och det finnes numera inga egentligen olika åsigter hos amerikanarne i detta afseende. Ibland dem finnes der ingen, som i någon väsentlig mån skulle önska en förändring i statsförfattningens grundsatser. Tillochmed nu, när en del af unionens stater söka att skilja sig från densamma, sker det icke derföre, att de på något sätt skulle vara missnöjda med statsförfattningen, utan emedan OO SA-—--— — — LL e— — EE —— —— AL AA AA