Göteborgsposten – 18 januari 1861, sida 2

-— Jag skall sysselsätta mig med den saken på uppgifvet sätt — Godt! sade Lenoir och lät ordet åtföljas af en afekedande vink. Jacquet bugade sig djupt och försvann straxt genom en tapetdörr, belägen midtecmot den, som i samma ögonblick öppnades af betjenten. — Herr de Niorres! anmälte denne med hög röst. XI. Polislöjtnantens kabinett. Hr de Niorres var samma person, som dHerbois och de Renneville mött, utan att han dock fästade den ringaste uppmärksemhet vid de båda unga männen, Hr de Niorres var en högrest man, omkring sextio år gammal, Hans ansigte var vackert och såsom det kunde anstå en embetsman. Hans framskjutande panna, som var betäckt med en mängd af arbetet urholkade skrynklor, domineradv de blå ögonen. Den romerskt formade näsan gaf åt hans profil likhet med porträttet å någon antik medalj. Man kunde lätt se, att hans pudrade hår icke skulle beböft frisörens konst för att bli hyitt.