Göteborgsposten – 17 januari 1861, sida 1

Om en handelstraktat med Frankrike. Det var en tid då man ansåg ett folks ekonomiska fördel bestå i att sälja mycket at de varor det producerat, men köpa litet af de varor som andra producerade. I denna tid ansåg man det, i öfverensstämmelse dermed, tillhöra en omtänksam regering att genom tullagsstiftningen se till att icke folkets import blef för stor, samt att genom diplomati, eller till och med, ifall så kunde behötvas, genom krig söka åstadkomma tillfälle till så stor afsättning som möjligt för folkets och landets produkter. Det var intörselförbudens, de höga tulltaxornas, handelstraktaternas och merkantilkrigens tidehvart. — Dessa Åsigter hysa vi icke mera i vär tid; vi hafva lärt oss att inse att den rätta ekonomiska fördeleu vid folkens, likasom vid de enskilda individernas handel är, att i utbyte mot hvad vi sälja kunna förskaffa oss största möjliga mängd af andra varor att införa, samt att det är fördelaktigast att regeringen genom sin tullagstiftning lägger så litet som möjligt hinder derfor. Våra åsigter och vår tid äro tullnedsättningarnes och frihandelns. -— Vi skilja oss således ifrån våra förfäder i afseende å importens betydelse; de ansågo en stor import vara skadlig, vi anse den vara fördelaktig; men i afseende å handelns andra ———-Z-—XXA? GG