Göteborgsposten – 15 januari 1861, sida 2

ande infusorier, eller i dess brist på ozon; ö skadliga effluvier ur jordens inre; i vattnets så rist eller öfverflöd på vissa salter m. m. st Iypoteser hade utträngt hvarandra och sjelfva amlat. Vår kunskap om epidemiernas urKkK prung är ännu ganska litet tillfredsställande. 4 Jetsamma gäller ock om de mera alldagliga p jokdomarne. Man skyller i både kallare och varmare klimater på förkylningar, men ofta tan grund. I åtskilliga fall har man dock ) commit naturens hemligheter på spåren. Hit vöra den i rika vinländer grasserande giktenj,. ych stensjukdomarna ; blyförgiftningar hos må-,, are (afböjda genom bruk af zinkhvitt i st. för! sly-); qvicksilfverförgiftring vid spegelfabrika7 ion m. m. — Sjukdomarne hafva i allmänhet lera orsaker. Skrofler kunna visserligen hos attigt folk förklaras genom otillräcklig näring, uktig bostad och osund luft; men der de fö;ekomma hos bättre lottade under rent motsatta förhållanden måste orsaken ligga i något annat: ärftliga anlag, föräldrars sjukdomar, konstiutionel syfilis, äktenskap inom samma slägt m. m. I fråga om själens inverkan på kroppen tog man i början saken ganska enkelt, då man ansåg vreden ha sitt säte i lefvern, kärleken i hjertat m. m. I nyare tider har man ofta förbisett dessa förhållanden, nöjande sig med das gegenwärtige, — sjukdomen utan att fråga efter det föregående, dess orsak. Man saknade dock icke talande exempel på själens stora makt att inverka på kroppens välbefinnande. Hemsjukan, nostalgien, denna på rentpsykiska förhållanden grundade sjukdom, som endast med psykiska medel kan botas, hade såsom en verkligt epidemi fyra särskilda gånger uppträdt inom franska arm6en. Man har till och med bevis på den ena menniskans inflytande på en annan i detta hänseende. Dibarn hade fallit i konvulsioner då det diat en amma, som upprörts af en häftig vrede. Efter denna inledning genomgick talaren i korthet alla de väsendtligare, så väl animala som psykiska passionerna. — Dryckenskapen medför en hel här af sjukdomar, fyllerigalenskap i främsta rummet och kronisk bränvinsförgiftning, galenskap m. m. Från Norge uppgifves att derstädes vansinnighet i 20 fall bland 100 härledt sig af dryckenskap; äfvensom att barn, födda vansinniga, vanligtvis aflats af en berusad fader eller moder. I Recendalen och Tönset hade flera fall iakttagits, der föräldrar i början haft friska barn, men sedan de förfallit till dryckenskap endast aflat tånar och idioter. Den Brightska njursjukdomen är oftast straff för drinkare. 1 södern är dryckenskapslasten mindre allmän, men der träder opiiförgiltningen i dess ställe. Frosseriet bär också sin dryga del i mensklighetens krämpor. Man har sagt, och det med rätta, att flera menniskor äta ihjäl sig, än de som dö på slagfältet. Förkylning anföres ofta såsom en förgyllning af sjukdomsorsaken, och man synes föreställa sig att magen och digestionsorganerna äro de enda kroppens delar, som aldrig kunna tröttna. Hypokondrien är ett bland frossarens plågoris. Att brist på föda kan bafva samma verkan, visar endast att les extremes se touchent. Den goda verkan at brunsoch badresor beror till största delen på den strängare dieten. Gikten i egentlig mening hänger oftast tillsamman med en hög diet. En tysk läkare hade yttrat till talaren att man i Sverige måtte ha stort öfverflöd på mat, då man derifrän årligen exporterade så många giktsjuka. — Vreden afficierar lefvern; ehuru några påstå att det är lefverns sjukliga beskaffenhet, som ger benägenhet till vrede. En person blef under ett häftigt anfall af denna passion plötsligen blind på ena ögat, genom sprängning af ett blodkärl. — Förskräckelse, hvarföre qvinnor och barn mest äro utsatta, medförer menstruationens afstannande, missfall m. m.; en ung man blef i följd laf en häftig förskräckelse lam i ena sidan. I Frankrike hade ibland 8,272 fall af galenskap, förskräckelse uppgifvits som orsak i 124. Den verkan fruktan, stegrad genom karanI tänerna, haft att öka kolerafarsotens dödlighet, kunde knappast beräknas. Deprimerande sinnesrörelser, långvarig sorg m. m. skola föranleda kräfta och lungsot, i foljd af försämrad blodberedning Vällustens förderfliga frukter — syfilis, hjernoch hjertsjukdomar, ryggmärgslidanden etc. — skildrades i korta men kraftiga drag. Mot dem borde presten, lagstiftaren och läkaren bilda ett kämpande trinumvirat. Ärelystnac 1 1 an cr m-— PV MM MM SS — mn KA ee M-—hh 11 Il PoaalidaRdans. ham adoj