— nn ———————————————— — Tala således, herr Lonard! utropade den lille abbåen, — En riktig märkvärdig historia! ropade Augereau. — Det skall otvifvelaktigt bli roligt! yttrade Saint-Just. Fyra personer hade hittills ej deltagit i detta samtal med drottningens hårfrisör. Den ena af dessa, dentisten Talmas följeslagare, eleven frånimilitärskolan, iakttog en fullkomlig tystnad; han tycktes sluta sig inom sig sjelf och uppmärksamt observera hvar och en särskildt af dem som omgåfvo honom. Vicomte de Renmneville och markis dHerbois isolerade sig likaledes från det öfriga ressällskapet och samtalade med låg röst alltsedan hyrvagnen sattes i rörelse, utan att synas ha hört ett ord af det föregående samtal. Hvad beträffar tapetseraregesällen, som grefven af Artois stallbetjent visat sig vara bekant med, satt han tyst i sitt hörn och lyssnade med vidöppna ögon och beundransvärd min till hvad drottningens hårfrisör hade att säga. —En historia! en historia! upprepade L6onard och strök sig eftersinnande om hakan. Jag vet minsann ej hvad jag skall berätta er . . Ni borde, för att rätt förstå mig, liksom jag sjelf känna till förhållandena vid hofvet. (Forts.)