Göteborgsposten – 10 januari 1861, sida 2

— Det inbringar er månget tjusande förtro. ende, derom är jag viss, tillade Michel. — En hårfrisör är en biktfader! förklarade Leonard. —Hvilket vill säga att man för honom ej har någon hemlighet. — Jag måste erkänna att man i ömtåliga förhållanden ofta vänder sig till mig! svarade LeEonard med tillgjord blygsamhet. — För tusan! ni måste känna till en del skandalösa småbistorier! utropade Tallien, hvars ögon började lysa. — Ja... ja visst, jag känner en och annan, svarade Låonard, högst förtjust öfver att sålunda se sig föremål för resesällskapets uppmärksamhet. — Berätta oss en historia! bad Michel i en intagande ton. — Åh! Åh! unge man, hvad tänker ni på? Det går aldrig an! — Bah! ni kan förtiga namnen. -Ni kan gerna berätta, anmärkte Danton, ni riskerar ej att säga mer än sanningen, äfven om ni skulle dikta något litet. För öfrigt fruktar man vid hofvet ej skandalen. — Man söker den! tillade Marat. — Och man finner den! tillade Fouche med ett blekt smålöje.