blick upptäckt en damhvirfvel, längst ned vid palatsets ena flygel; detta var dock, såsom kusken ganska väl visste, endast en falsk förhoppning som han ingaf sina kunder, för att lugna dem, ty dammolnet uppjagades af ett rikt ekipage, likt dem, hvilka förnäma herrars stallbetjening använde då hästarne skulle motioneras. Detta ekipage styrde kosan emot cours de la Reine och upptogs af endast tvenne, på kuskbocken sittande personer. Den af dessa personer, som satt till höger och körde, var en ung man af vackert utseende, med intelligent panna och intagande anletsdrag. Han bar det livr6, som brukades af grefvens af Artois stallbetjening. Hans följeslagare, som säkerligen uppnått, om ej ödfverskridit fyratio år, var frånstötande ful, och hans smutsiga och oordentliga drägt var långt ifrån att förhöja det gemena ut. trycket i hans ansigte. Denna vagn, tillhörig konungens andra broder, rullade hastigt fram utefter kajen och åt det håll, der hyrvagnen med dess elfva passagerare ännu stod. Men äfven en kabriolett, rik på förgyllningar, syntes nu, ehuru från motsatt led, rulla ned emot hyrvagnen. (Forts.)