vande och förädlande på samhällsandan, och gifva äfven mindre bemedlade innevånare tillfälle att följa med sin samtids stora framsteg och uppfinningar inom konstens och industriens områden, kan det vara af intresse att veta, huru denna sak uppfattas af den så praktiska belgiska regeringen, ehuru från en mera vidtomfattande ståndpunkt. Man läser nemligen bland belgiska Moniteurens halfofficiela meddelanden för d. 8:de December: Do stora expositionerna i London, Paris och New-York ha gifvit anledning till ett förslag, som säkerligen skall bära goda frukter i en framtid. Man har nemligen uppkastat den frågan, om det icke skulle vara ett förmånligt sätt att göra utländingar bekanta med den nationela industrien, genom att upprätta ett slags industriela museer eller fasta nederlagsplatser för alla slags profver på belgiska fabriksoch manufakturvaror, först och främst i de stora kommersiela centralpunkterna i Europa och dernäst i de transatlantiska länderna. Profverna skola åvtöljas af nödiga underrättelser om pris, bredd, dimensioner ect. En eller flere agenter skola ha vård om de afsända effekterna, mottaga bestållningar, kortligen ombesörja alla angelägenheter, som kunna stå i förening med en sådan anstalt. Utgifterna skola betalas af intressenterna, stiftarne och utställarne, på vilkor, om hvilka de sinsemellan skola komma öfverens. Det är för närvarande endast fråga om förberedande undersökningar. Regeringen har till detta ändamål gjort åtskilliga frågor hos sina diplomater och konsuler, och hört sig före, om det finnes i de länder, der dessa vistas, industriela museer, der det för andra nationer är tillåtet att utställa profver på sina produktioner. — Dessa notiser äro åtföljda af en berättelse om de svar, som regeringen mottagit från belgiska legationerna i Berlin, Bern, Haag, Paris, Rio Janeiro, Rom, S:t Petersburg. Turin, samt de belgiska konsulaterna i Amsterdam, Bremen, Hamburg, Minchen, Stockholm och Triest. Af alla dessa städer finnes det blott en enda, nemligen Amsterdam, som eger ett industrimuseum. I Paris är en sådan inrättning påtänkt; i Petersburg träffar finansministern anstalter att inrätta ett industri-museum; i Turin bringas frågan å bane genom det teknologiska institutets omorganisering derstädes;i Hamburg och Bremen äro ansedda köpmän villiga att öfvertaga bestyrelsen antingen af ett kontor eller industri-museum, utan afgifter i sistnämnda stad och qmed en mycket ringa årlig utgift i den förra. I Triest skall äfven planen bringas till utförande. I Stockholm har, såsom bekant, plats redan blifvit för detsam l ma utsedd och bifall till densammas begagnande af regeringen gifvet. — När vårt storartade museum kommer till etånd, skall man säkerligen ej dröja att sätta sig i förbindelse med denna verldsomfattande industrikedja, der vårt museum också, i likhet med verldens största handelstäders, kan för denna sida af Skandinavien bli en god länk. Hr Albert Lichtenberg, som alltjemt med värma och ifver idkar sina dramatiska studier, har helt nyligen uppträdt å direktör Oskar Anderssons teater 1 Upsala uti den del af Goethes Faust, i hvilken han äfven sistl. höst lät ee och höra sig härstädes, Upsala-Posten omnämner i särdeles lofvande ordalag hr Lichtenbergs framställning, hvari den vill se en god borgen för framtida scenisk skicklighet. Från Marstrand skrifver vår korvespondent under den 4 d:s, att hamnen derstädes fortfarande är tillgänglig för seglare, oaktadt den rådande starka och ihållande kölden. Utnämningar. K. M. har d. 29 Dec. sistl. år utnämnt och förordnat S. M. Adjunkten Gustaf Abraham Carlsson Molin att vara Kyrkoherde i Sörby och Gumlösa församlingars pastorat i Lunds stift. -— Kongl.