Göteborgsposten – 4 januari 1861, sida 3

ola Aa we få, ot UETG KONUNSB PTE n-Idrik Wilbelm III, och priusessan Louise : ic Mecklenburg-Strelitz, samt såg dagens lju et!)den 15 Oktober 1795, såsom andra barnet en jordningen. Två år efter hans födelse beste åhans fader tronen. Hans själfulla moder do sa jredan 1810. Ar 1813 inträdde han vid ar må6en. Han deltog i Leipzigs intagande, be vistade 1814 de vigtigaste drabbningarne Frankrike, var närvarande vid intåget i Pa ris, åtföljde sin far till England och Wier samt skyndade äfven år 1815 till armöen, hvars senaste operationer han deltog. D följande åren till sin tronbestigning, hvar under han företog en resa till Italien, sedai han d. 29 Nov. 1823 förmält sig med prin sessan Elisabeth af Bayern, sysselsatte har sig företrädesvis med vetenskapliga och konst närliga sträfvanden, lefde stilla och tillbaka draget i en utvald krets af bildade män, blanc hvilka äfven var Alexander von Humboldt Den 7 Juni 1840 tillträdde han regeringer med ett ganska frisinnadt program, hvilket dock blef under hans vidare regering allt mer och mer anstruket med konservatism och reaktion, samt ett oförklarligt piietistiskt bi gotteri, hvilket bildade den största motsats ull hans enskilta ingalunda rigorösa letnadssätt. Det var den stora folkrörelsen 1848, som först fullkomligt öppnade hans folks ögon. Han gaf det fri författning, för att i likhet med så många andra sina gelikar åter tillintetgöra den, eller, såsom Fredrik Wilhelm Ibrukade säga, revidera densamma. Hans enskilta höga diet kastade honom emellertid på sjuksängen och hans hjerna började redan Tstundtals omtöcknas, hvarföre konungen den 23 Okt. 1857 öfverlemnade regeringen tillsvidare åt sin broder, prinsregenten af Preussen. Detta uppdrag har sedan dess måst flere Igånger förnyas och då äfven ett längre vistande i Tegernsee, sommaren 1858, icke medförde önskad förbättring, så följde d. 7 Okt. 1858 kongl. fullmakt för prinsregenten, att med konglig makt bekläda regeringen under den vid konungen sjelf icke var i stånd att handhafva sitt höga embete. Hrr Bloomfield och Loftus, Englands ministrar i Berlin och Wien, ha för någon tid sedan blifvit kallade till London, för att der med Russell och Palmerston öfverlägga om Venedigs säljande, och det säges nu, att Bloowfield, som skall flytta till Wien, skall öppna sin ambassad med att bringa detta ämne på bane. Enligt Daily News, John Russells organ, skall det endast bli frågan om ersättning i penningar, och man kan derföre, att döma af det sätt, hvarpå Wienertidningarne hittills yttrat sig om saken, vara temligen säker om ett atslag å Österrikes sida — om ej förhållandena inne i landet tvinga det att afstå den kära italienska provinsen. Som man väntade, har den österrikiska regeringen nödsakats att ingå på Grankonferensens fordran om att den ungerska landtdagen må sammansättas efter 1848 års vallag. Den skall nu sammanträda de första dagarne i Februari. Ryktet om stora förändringar inom österrikiska ministeren fortfar. Rechberg skall afträda, heter det, men Hibner nämnes nu ej längre som hans efterträdare, utan i dess ställe en grefve Mensdorff, då Schmerling skall öfvertaga presidentskapet inom konseljen, Bland de första dekreten från den nya ministeren räknas pro:estantlagen för de icke-ungerska länderna, Utkastet är redan färdigt Det innehåller ej uwlenast en kyrkolag i öfverensstämmelse ned framställda förslag och önskningar och den ungerska protestantlagens frisinnade nda, utan medgifver äfven en sjelfstyrelse, om rakt ut eluderar många bestämmelser i onkordatet. Judarnes borgerliga och poliiska rättigheter, hvad beträffar dem såsom iksangelägenheter, finna en frisinnad tolking. Kejsaren af Österrike har lygsnat till rankrikes och Englands råd, i det han låtit itt enskilta agg fara och benådat grefve eleki, som den onödigt fjeskande, samvets;sa sachsiska polisen lemnat i Österrikes äld. Det är utom tvifvel, att denna handng skall göra ett godt och lyckligt intryck aå UNATrarne, såframt icke dacsca tama cm Jan ff mr Il rn FR Rh od m RA m-