Göteborgsposten – 4 januari 1861, sida 2

pose Tvahlbom Ull haradshötding 1 Norrv dinge, Kinnevalds och Allbo häraders dom tl saga; auskultanten i Svea horätt J. A. Gode till borgmästare i Säter; lasarättsläkaren I Falköping d:r A. P. Westerberg till andr I bataljonsläkare vid Skaraborgs regemente j utexaminerade kadettkorporalerna C. H. Ram Isten, F. W. Lenman och G. R. Sjöberg til I sekundlöjtnanter vid flottan. Afsked ur krigstjensten har beviljat lamiralen, f. d. statsrådet, frih. C. A. Gyllen I granat samt från sin innehafvande befattning I kamreraren vid flottans station i Stockholn H. H. Krutmejer. Ordensutnämming. I danska Dagbla I det läses, att krigsrådet Lumbye, den kände orkesteranföraren i Köpenhamns Tivoll, blifvi af H. M:t konung Carl XV hugnad mec Wasaorden. Den nya tidningsstämpeln är sålunds bestämd, att för en yta af 200 qvadratdeci: maltum och derunder utgör den sz öre, för öfver 200 till och med 400 qvadratdecimal. tum (Göteborgs-Postens mindre format) ?o öre, för öfver 400 t. o. m. 600 (G.-P:s större format) 2, öre. Stämpelbeloppet ökas sålunda med N, öre för hvarje tillökning af 200 qvadratdecimaltum i papperets yta. Aftonbladet har ändtligen och för första gången blifvit tillåtet att med posten inkomma i Finland. Dagl. Allehanda tror sig veta, att det varit starkt ifrågasatt att derstädes förbjuda Dagl. Allehanda, en åtgärd, säger bladet, som man dock icke vågat vidtaga, enär anledningarne till finska styrelsens vrede mot oss ega alltför stor europeisk ryktbarhet för att icke ett sådant förbud skulle ännu ytterligare inför hela den civiliserade verlden demaskera och kompromettera systemet. Det låter något! Från Paris skrifver Dagl. Allehandas korrespondent under d. 14 Dec., att professor Geffroy samma afton skulle för Academie des Inseriptions et Belles Lettres uppläsa en del af sitt intressanta, men ännu ickeafslutade arbete öfver Islands gamla institutioner och deras inflytande på hela den nordiska kulturen. Detta arbete, jemte ett annat af samma författare, närmast rörande vår nyare svenska historia och behandlande Gustaf den 3:djes förhållanden till de utländska hofven, hvilket kanske om några månader blir lagdt under pressen, kommer sannolikt att ännu mera öka den tacksamhetsskuld, hvari vi svenskar, likasom äfven de andra skandinaverna, stå till prof. Geffroy för hans nitiska och lyckade bemödanden att göra det skandinaviska nordens inre förhållanden kända i Frankrike och hos alla dem, som läsa det franska språket. Aflidna enkedrottning Desideria hade, som bekant torde vara, ett hotell i Paris, let hon aldrig velat afyttra. Denna fastigret ligger såväl utåt Rue VPAnjou som åt Rue de la Madelaine. Bernadotte köpte det ir 1804 af Fouch6 för 200,000 francs: Der nottog prinsen af Pontecorvo år 1810 deuterade från svenska riksdagen, som valt) ionom till tronföljare. Prinsessan fortfor längel tt bo i Paris sedan hon blifvit kronprinsessa och äfven drottning); man säger att Karll. SIUI:s gemåls stolthet led af att se en köp-! nansdotter intaga närmaste platsen till henne. Iuru härmed må förhålla sig, lemnade Karll; ohans gemål först 1823 Paris. Hon villel! tt hotellet skulle förblifva sådant det var, ! ch ingenting fick förändras som återkallade f samla minnen. Mobilierna ha icke blifvit omi ytta, och rummens utstyrsel och möblering 1 ibehålla ännu fullkomligt pregeln af första ejsardömets moder. Vagnarne stå qvar 8e-l1 an den tiden i remiserna. De domestiker. 1 om voro i tjenst 1810, hafva här funnit en!j llflyktsort för gamla dagar tills döden kalla-.s e dem. Ånnu finnas qvar en trädgårds1 västare från Bernadottes tid samt konung c )skars f. d. amma, som nu är 82 år gam I1 nal. Till och med en häst, som marskalken s