Göteborgsposten – 2 januari 1861, sida 3

Slo or, or ob: HA UC KIYpa IOr Uslt IIrikes fot och erbjuda det ett offer af osk) digt blod, måste de hatva någon vedergå ning i kikarn. Hvad det kan vara, veta icke. Men om den unge kejsaren, som q förära denna grymma julklapp, har qvar gran af ädelmod, — om han, hvilket vi betvifla, är i stånd att känna en högsinn: mans indignation, skall han sparka bort officiela kreaturen och vägra att emottaga d ras otäcka anbud. Huru mvecklad Usterrik ställning än må vara, år det likväl icke növ tvunget att vara tacksamt för sådana tjenst som denna, icke heller. är det förfallet till e sådan degradation, att det behöfver bli met brottsling i sådana bundsförvandters skamlö. heter. Att döda Teleki, derföre att han Paris representerat för elfva år sedan de Provisoriska regeringen i Ungern, är e omöjlighet; att förstöra hans svaga kropp ett Osterrikiskt fängelse, vore ett felsteg, sol skulle väcka alla dess vänners misshag oc slipa hundratusentals svärd för Ungern. De dumma Sachsen — lika dumt som twolöst — har skapat en förvirring, der det tänkt vis Jen artighet. Den enda fördel Sachsen kun nat dermed visa Frans Josef genom denn oförklarliga låghet, är det tillfälle han derme fått, att låta ett skändligt dåd motvägas af ei adel handling. Från Gaöta skrifves, att bombardemente gjort så stor skada på fästningen, att mai tror, det Sardinarne skola kunna intaga fäst ningen utan att behöfva angripa den trån sjö sidan. Förhåller det sig så, skulle Italier dermed bli räddadt ur ett svårt dilemma, til följe af den alltjemt qvarvarande franska eska. dern, om hvilken man dock fortfar att säga det den snart skall atgå. Sjeltva de halfotfi ciea parisertidningarne yltra sig i samma anda, och Patrie säger rentut, att allt vidare motståna at Frans II är onyttigt och endast kan tjena til.auw bli en stodjepunkt för Österrike, i händelse :riget åter skulle bryta ut till nasta vår. Patiice gitver derJemte en ny förklaring om orsaken ill det veskydd, Frankrike gilver konung Främ Detta skall nemligen endast ha lemnats, för att bevisa, att konung Frans, som påstått, det hans förirrade undersåter skulle vända tillbaka till honom, misstagit sig. NapoleongyllI, Italiens befriare, som ej velat atsätta de itahenska suveränerna, utan blott förskaffa italienarne en möjlighet, att sjeltve bestämma om sit öde, har varit skyldig göra detta motbevis. Men i dag har Frans II blott en fästning, ej något folk qvar mera, och det är dertore mycket hederligare för honom, att han drager sig ullbaka, än fortsätter striden. UU Be Ke Senare Post. För ett par dagar sedan berättade telegrafen, att Cavour skulle ha svårt insjuknat. Posten bekräftar nu denna underrättelse och ullägger, att ministerns sjukdom i Turin gjort det djupaste intryck, hvaraf man kan finna vidden af den torlust italienska nationen skulle anse sig göra, i händelse hon förlorade honom. Den berömde statsmannen lider at hjerninflammation och man har sett sig nödsakad trenne gånger åderlåta honom. Den sjuke skall emellertid nu vara bättre, ehuru vän ordinerats ovilkorlig stillhet och ro. Den 24 Dec., då sjukdomen var i tilltagande, hölls ninisterråd vid Cavours bädd. Alla ansedda nvånare i hufvudstaden begåfvo sig till den jukes hus, för att göra sig underrättad om ans tillstånd och inskrifva sig i hans viitbok. General Tärr befinner sig nu i Mailand. Jen ungerska legionen växer på ett öfveraskande sätt genom öfverlöpare från de i enetien stående ungerska regementen och iträdande af annorstädes ifrån kommande ivillige. — Från Verona skrifves d. 19 Jec., att desertationerna äro der på gränsen i starka, att man snart motser ståndrättens ffentliggörande. General Benedek har skicat till Wien en berättelse, hvari han påekar den opålitliga andan hos soldater och nderofficerare och fordrar vissa reformer för rmeen, isynnerhet i afseende på dennas proiantering. Man påstår i Paris, att en ny skrifvelse gått från Ludvig Napoleon till konung rans II, hvari denne underrättas, att frana flottan endast skulle qvarstanna utanför aeta till och med d, 31 Dec. Konungen at. ot ö Av