Göteborgsposten – 29 december 1860, sida 3

Diana tog förvånad pergamentet och lemnade det åt den lärde. Denne vecklade upp och genomögnade det. — Min Gud, utropade han med en tacksam blick mot himlen, Din godhet är oändlig! Derpå tillade han rörd, vänd till Marc, markisen, chevaliern och Diana: — Mina vänner, konungen tillåter mig på Aldahs graf resa en vård med det namn mina fäder lemnat mig i arf. Pergamentet var en akt, undertecknad af Ilenrik den fjerde, konung af Frankrike och Navarra, genom hvilken den arma Aldah erkändes ha varit dotter till scigneur Van Helmont. Hädanefter skulle ej namnet La Chesnaye mera besudla det minne, den unga flickan lemnat qvar på jorden. Van Helmont slöt La Guiche i sina armar. — Den enda tröst mitt hjerta kunde få erfara, sade han, har jag er att tacka för! — Vi skola begifva oss till Etretat, inföll Diana, i det hon närmade sig den nu lycklige lärde, och våra böner skola höja sig upp till henne, som Gud i sin allvishet behagat kalla till sig! Slut.