Göteborgsposten – 24 december 1860, sida 2

En båt låg fastgjord ett par famnar från land. tjufvarne vadade ditut, stego i båten och rodde bort mot Etretat. — Vi ha en timmas försprång på oss! anmärkte Mathias. — Det är ej mycket, svarade Sulpice; men det är tillräckligt. — Enligt min åsigt, tillade Jehan, skola vi, om vi lyckas i värt företag, genast begifva oss till Havre, utan att återvända till Fecamp. Luften derstädes är farlig för oss; och hvem vet dessutom, La Chesnayc skulle nog med repet om halsen, för att litet fördröja dödsstunden, kunna gifva några små upplysningar, och . . . dessa upplysningar skulle måhända kunna vara obehagliga nog för oss. — Möjligt! sade Mathias. -— I Havre återigen kunna vi vara lugna. — De tre männen fortsatte under tystnad rodden, tills de framkommo till det önskade stället. — Vänta! sade Jehan och höjde åran, som stött emot en fast kropp i vattnet, hvad är detta ? — Ett rep! utropade Mathias och lutade sig öfver relingen. — Ett rep med duktiga knutar! tillade Sulpice. — 8e, repet är fastgjordt på klippan! I