Göteborgsposten – 18 december 1860, sida 3

OM VOM NU B SN alb UGL dll deles icke behöfdes så lång tid. Sardinska regeringens utomordentlige kommissarie i Umbrien, marchese Pepoli, ha! utfärdat ett dekret, som upphäfver de and: liga stittelserna och korporationerna, med undantag af några vissa, hvilkas förtjenster blitvit erkända. Sexton biskopar ha i Markerna protesterat. Det berättas från Rom, att den påflige krigsministern, grefve Merode, sysselsätter sig med bildande af en ny påflig här. Det må anmärkas, att denna underrättelse med allt skäl kan betraktas såsom högst apukryfisk, då det alltid måste synas löjligt och är gagnlöst, att en regering, den der ej kan betala räntan på ingångna reverser och naturligtvis derigenom blir alldeles utan kredig, inlåter sig på saker, som fordra nya och stora summor. Emellertid år det icke omöjligt, att underrättelsen kan vara sann, ty vid tillfällen slår vår Herre de store med blindhet. I Paris går det ryktet, att biskopen af Auch, msgr de Salinis vid ett enskildt företräde hos kejsar Napoleon sökt förmå denne, att taga pålvens sak om händer och bistå hans helighet. Kejsaren skall till svar ha återigen bedyrat och försäkrat sig i detta fall hysa den bästa vilja och vara for påfvestaten på allt sätt gynnsamt stämd, men hans svar var dock undvikande. Kejsarinnan Eugeme återväntades d. 13 till Paris, och kejsaren skulle sjelf mottaga henne vid jernbaustationen. Hennes själsoch kroppstllstånd anses allmänt ha mycket förbättrats under resan. Persignys amnestidekret för de tidningar, som erhållit varning, har i Frankrike väckt allmänt erkännande. Men man uppmuntrar ministern att fortfara, som han borjat, och utsträcka amnestien ätven till sådana tidningar, som blifvit dömde eller undertryckta for mindre förseelser. Det är dock naturligt, att den franska pressen ej kan kallas tri, derföre att presstriheten, oaktadt Persignys liberala förklaringar, är anfortrodd åt oansvariga embetsmåns vård i stallet för åt tolket sjelft. Det är derföre at vigt för franska pressen, att denna arbetar på att komma under fritt valda juryers domvärjo och ej nödgas fortbestå under servila tjenstemins godtycke. Af de senaste underrättelserna från Amerika vill det synas som om de uppväckta farhågorna för en söndring inom unionen aftagit. Slafstaterna kunna ej bli eniga om ett gemensamt uppträdande. Något i strid härmed står dock en uppgift i New-York Herald, euligt hvilken guvernören i ett tal till lagstiftande församlingen i Syd-Carolina foreslagit bestämmande at dödsstraff för utbredandet af skritter, hvilka förorda slafveriets afskaffande, och för agitation bland slafvarne; för att skada de nordliga staternas intressen, tillråder han församlingen, att införa en differentialtull af procent till förmån för europeiska skepp. I ofrigt medgifver guvernören, att försöket till att bilda ett konvent af slafstaterna misslycMom nm AA DM Mm mn rem mL Se s5soomNm.esrr kats; men han uttalar den förhoppningen, att iP Georgia, Alabama, Mississippi, Florida, Texas : och3a Arkansas inom kort tid och derefter della andra sydliga staterna skola följa Syd-Caro-s linas exempel. : Times yttrar angående Kinas inre till-)m stånd bland annat: Lord Elgin håller i denna eg stund Tatardynastiens öde i sina händer. Han )! san återupprätta eller tillintetgöra den; han a san återställa det byråkratiska tillståndet iloc samma belägenhet, hvari han förefann det, J tic ler för alltid afskaffa det och tillåta nationen j?c mgestalta sina institutioner. Det ges intet olk på jordklotet, som är så lämpligt för xu jelfstyrelse som Kineserna eller så hastigt da änjer sig vid ordning och sjelfförsvar, För)t! pprättandet af en ny regering i Kina stå? Ildeles icke några oöfverstigliga hinder i väen och afskaffandet at tartardespotismen ina frå ebär alideles icke någon fara för anarkillas äkert är att folket skulle må vida bättremo nder en ny regering. — Kina är f. n. dea dt i 3:ne partier, mandarinerna, hären och hannn elsklassen, hvilka inbördes forakta och hata I tad varandra och ha helt olika intressen. Man-J någ armerna ville ha slut på kriget, då TakufäSov ena fallit, och de menade ärligt med inledär ingen af underhandlingarne, men desavoue14 des af tartarerna, som blott ville begagna l eme :ndernas halt till att öfverrumpla de allierade, a ch kunde derföre ingenting uträtta. hva Kejsaren af Kina har begifvit sig tilllsku unkden i Mantschuriet, 160 mil från Peking. J och et kejserliga sommarpalatset, som först storort ades af de allierade, ligger 12 mil utanför till FR a