Göteborgsposten – 17 december 1860, sida 2

fall säkrare och vår seger mera betryggad, för. enade sig Humbert i natt, sedan vi bemäktiga oss dig i Röda huset, med polissoldaterna, mec hvilka han förföljde La Chesnaye. Jag kastade mig i båten, som fört dig till Röda huset oct hvilken jag följt på afstånd ifrån det du lemna grottorna, och låtsade mig vilja ut på öppna hafvet. Humbert och hans folk rodde då af alla krafter, för att taga mig, och efter en väl spelad kamp blef La Chesnaye arresterad, bunden och öfverlemnad i rättvisans händer. Vår plan, som jag nu vill delgifva dig hel och hållen, var att få fångens identitet bekräftad och att sedan låta dig vid afrättningen intaga min plats. Det ir det vi skola göra och du finner sjelf, att wi handladt väl och fiffigt. Men vår första tanke var att förhindra dig från att kunna göra några bekännelser. Menniskan har endast tvenne sätt att uttrycka sig på: att tala och skrifva. Det gällde derföre att öfvertyga folk om att La Chesnaye ej ville göra det ena och icke kunde göra let andra. Jag har derföre under min fångenskap iakttagit den djupaste tystnad; och dessa ill utseendet så farliga sår skola ge oss medel utt hindra dig från att skrifva, liksom detta M mig tillagade ämne skall hindra dig från utt tala. Mercurius visade härvid en flaska, som han emnade åt Humbert.