Göteborgsposten – 17 december 1860, sida 2

— Oss ensamma tillhöra Van Helmont skatter ! — Oss tillhöra makten, du får lida skymf tortyr och död! -— Förstår du ändtligen, Reynold, och bör jar nu dina moraliska qval, likasom de fysisk: snart skola inträda ? Den olyckliges ansigte hade blifvit purpur rödt; de blodsprängda ögonen utslungade flam: mande blixtar; men det fanns i hans blickar er öfverlägsenhet och höghet, som de båda bödlarnes ord ej förmått tillintetgöra. — Ah! inföll Mercurius med ett dystert leende, jag gissar hvad som försiggår inom dig! Du hoppas ännu och du säger till dig sjelf, at om du måste omkomma, skall du ock draga oss med dig i fallet! Du tänker nu på, huru du skall bete dig inför dina domare, och du föresätter dig att tala, att afslöja allt och att, om du skulle sakna styrka att tala, nedskrifva den förklaring, som skulle offra oss. Nåväl! du misstager dig ännu, Reynold; och jag skall bevisa dig att du, långtifrån att vara öfverlägsen oss står långt under oss. Betrakta mina händer, ser du dessa sår? Mercurius visade härmed siva sargade hänler för Reynold, liksom kriminallöjtnanten visat lem för de öfriga på värdshuset. — Hör! sade Mercurius. För att göra ditt