Göteborgsposten – 28 november 1860, sida 3

iHandeis-underrättelser. Den kris, som nyligen höll på att uppstå i Pari till följe at bristen på guld, synes nu vara atvärjd i det man dels insett det vara en ruinerande galen skap att köpa guld i London till 6 procent och ut gifva det i Paris till 41, och man dels funnit si hafva i silfverförrådet ett det förträttligaste bytes medel mot guld eller åtminstone en säkerhet, på hvilken guld kunde lånas. En sådan bytestransak tion har nu äfven gått för sig mellan Frankrike: och Englands bank, i det den förra, mot 2 mill. siltver, bekommit af den senare en lika stor summ: i guld. Hvad andel kejsar Napoleons resa till Londor hatt i deuna affär, är svårt att ännu säga; med sä kerhet torde man dock kunna antaga aw denna ran geriug medverkat will densamma. Då kejsar Napo: leon genom sitt finansiela och kommersiela system nu varit nära att störta Frankrike i en vådlig och vidt utseende kris, skall denna händelse ej hafva atlupit utan en nyttig lexa för honom. Får han nu i London några ytterligare finansiela föreläsningar af sin vån Gladstone, bör man kunna hoppas på bättre tider för Frankrikes handel. — De nu öfverståndna svårigheterna i de utländska penningemarknaderna hafva varit af så egendomlig karakter, att en liten återblick ej bör vara ovälkommen. En orsak till den penningknipa, hvilken så plötsligt åter inställt sig i Paris och finner sitt starkaste uttryck i diskontohöjningen, söker man naturligtvis i den handelsöfversigt från Oktober månad, som Moniteuren offentliggjort och synnerligast bland de siffror, hvilka utvisa omgestaltningen at den metalliska kassan. Under Okt. månad har, mot en införsel af 81,323,000 gramm silfver och 17,251,50v gr. guld, blitvit utförda 106,889,000 gr. af förra och 9,599,000 gr. af senare slaget. Silfverförrådet har sålunda under denna månad blifvit förminskadt med 25,566,000 gr. och guldförrådet med 8,651,900 gr. Under årets 10 första månader har förrådet af silfver blifvit minskadt med 482,194,500 gr. under det guldförrådet! ökats med 78,123,300 gr. Uppmäter man dessa qvantiteter i penningvärde, finna vi fördelen stå på importens sida; ty under det silfvermassan minskats med ett värde af 96,438,900 francs, har guldqvantiteten ökat sig med ett värde af 242,182,230 fr., hvadan förrådet af ädla metaller i det hela tillvuxit med nära 146 mill. francs. Huru stark nu äfven den hittills ej officielt uppgifna metallutströmningen må hafva varit sedan den 1 Nov. (dit ofvanstående tal räknas), kan man likväl icke antaga, att densamma skulle kunnat sluka hela tillväxten. Äfven om så vore förhållandet, vore åtminstone ej någon absolut förminskning för handen. Dessa tal utvisa, att någon egentlig brist på ädla metaller ej finnes, hvilket äfven bäst visas deraf, att franska banken, såsom ofvan är nämndt, kunnat afsända 50 mill. francs i silfver till London, för att der få dem utvexlade i guld; och den uppkomna förlägenheten synes således få illskrifvas uteslutande Frankrikes dubbla myntfotssystem. De plötsliga diskontoförhöjningarne medförde ej ulenast olägenheter utan gåfvo äfven anledning till ingslan i Frankrike, dels emedan i detta land kunskapen i finansiela ämnen ej är så allmänt spridd som i England, dels emedan en ränteförhöjning inerkar starkare på Frankrikes än Englands handel ch dels emedan ett hämmande af handeln i Frankike lätt kan medföra politiska rörelser. Vid detta illfälle var ängslan desto större, emedan massan af olket icke kunde förstå, hvarföre franska banken ch de öfriga penningeinstitutionerna i Frankrike beötde hemta så stora qvantiteter guld från London, tt dervarande bank såg sis nödsakad höja vitt dis