Chicago, samt öfriga i Norra Amerika grunda. de församlingar at svenskar, samt till en de äfven andra skandmaver, hafva i början a detta år närmare upplysningar ingått, hvara synes, att i Norra Amerika finnas 34 försam lingar af endast svenskar samt 4, som besti af svenskar, norrmän och danskar. — Af dess: församlingar är en belägen I Pennsylvanien bestående af 60 medlemmar samt en i New York, bestående af 120 medlemmar samt i de inre af landet 3 i Indiana, 17 i Illinois, 3 lowa och 13 i Minnesota. Medlemmarnes antal som i de störst: församlingarne uppgår till 300, men i der minsta endast till 15 utgör tillsammans 3,57( personer. 27 förs. hafva egna prester, men ( i Illinois hatva tillsamman med 2:ne i Indian: gemensam själasörjare. 24 hafva egna kyr kor, byggda antingen af gröfre timmer, (s k. stockkyrkor) eller af bräder med kalkrapp ning, eller af sten, det senare dock endas på tvänne ställen i Andower och Genowa Illinois. Den största skulden har församlingen Chicago, c:a 1,800 dollars, hvilken härrör dels deraf att sjelfva tomten i en så stor stad ä! betydligt dyrare än på de mindre betydande orterna, dels deraf, att kyrkan nyligen under gått en större reparation. : Denna församling är i många hänseenden den vigtigaste och utöfvar ett välgörande inflytande på de öfriga, samt är dessutom genomfartsort för emigrationen till hela vestern. Att hjelpa emigranter, sköta sjuka, begrafva döda och taga vård om värnlösa barn förekommer derföre oftare här än på något annat ställe. Af allt detta synes att styrelsen haft grundadt skäl tillsända denna församling det hårifrån utgående understödet. Från Tyskland hafva till styrelsen ingått ansökningar från 9 församlingar, hvaribland den Lutherska förs. i Prag, hvilken räknar omkring 1,200 medlemmar och ändrligen efter långa strider blifvit, af en enskild man, erbjuden att köpa en ganmal kyrka; mer till den erforderliga köpesnmman 60,000 fl. eger församlingen endast en tredjedel eller 20,000, samt har hittills genom insamlingar erhållit 4,000 fl. Styrelsen har i allmänhet vid fördelningen af understödsmedlen ansett sig böra följa den grundsats, att helst understödja sådana församlingar, som äro belägna inom katolska länder och ej af sin regering kunna påräkna någon hjelp, och har för detta är anslagit sitt understöd till den Lutherska församlingen i Prag, samt tillika hemställt till centralstyrelsen om ej den summa, som enl. våra stadgar skull ställas till denna styrelses disposition, äfven kunde för nämnde församlings behof blifva använd. Denna församlings uppkomst och öden äro nyligen beskrifna i en af dess pastor, Jakob Benerts, utgifven skrift. — Väckte, säger han, genom Huss och Hieronymi vittnesbörd, mottogo Böhmarne med glädje den Lutherska reformationen, men förföljdes af Ferdinand d. 1:ste samt Rudolf d. 2:dre, och erhöll ändtligen 1609 religionsfrihet. Från denna tid utbredde sig protestanterna allt ner och mer, så att nästan hela Böhmen tillrörde den Luterska bekännelsen. Men snart öljde för Böhmen svårare tider, då Ferdinand l. 2, till trots af besvurne privilegier, började ned hårdhet behandla protestanterna och, ef