Göteborgsposten – 23 november 1860, sida 2

Ahl! utbrast gubben, tiden! tiden! Det är all hvad jag behöfver, för att komma till mitt mål Det är allt hvad jag begär och mina timmar ärc räknade. Tiden! tiden! upprepade han, jag måste till hvad pris som helst ha tid! Och mitt li är nu fästadt vid mitt verk! -— O, du vet ej, du, Richard, hvad vetenskapen förmår! fortfor mäster Eudes med feberaktig häftighet. Du vet ej, att genom denna vetenskap, är framgången af mitt verk säker, endast jag kan besegra Tsyganas besvärjelser ! ja! då dessa besvärjelser väl blifvit besegrade, då fruktar jag icke mera döden! För att komma dithän, har jag måst fästa mitt lif vid talismanen. Så länge denne ännu förblir orörd, är mitt lif utan fara! — Men om den skulle krossas? sade Richard. — Jag skulle då ha qvar trenne dagar, för att få reda på den, som förstört korallgrenen, tre dagar för att döda denne våldsverkare och låta hans eller hennes blod rinna droppe för droppe på de krossade bitarne. Om jag, efter dessa trenne dagars förlopp, ej lyckats, skulle döden bemäktiga sig mig. Så vill ödet! mitt lif är hädanefter bundet vid denne talisman. — Se, nu är det dager! afbröt hastigt Richard. Jag kan ej stanna qvar här längre. Allt