Göteborgsposten – 22 november 1860, sida 2

för armbågen, på hvilket de kännas åtskiljs. Som ni finner, var det en god id af mig, att i tide curius? — Jag var väl tvungen dertill. Jag hade femtio polissoldater med mig, och vi kommenderades af hr dAumont i egen person. — Hvar fick ni tag i Mercurius ? — Dernere i östra ändan af skogen. — Hvem hade lemnat de behöfliga anvisningarne. — Ah, genmälte Richard, ståthållaren och de andra tro, att dessa anvisningar lemnats a! grefve de Bernac, och de misstaga sig icke heller. Det är Reynold, som låtit arrestera Mercurius. — Men Humbert? -— Humbert ? upprepade Richard och sänkte hufvudet. — Ja; hvar är hån? — Han är död. — Död! utbrast mäster Eudes. Sergeanten gjorde ett jakande tecken. — Hvem har dödat honom ? frågade mäster Eudes. — Mercurius ! — Hvad? märka dem alla tre. — Det är således du, som arresterat Mer— Med ett pistolskott. I detsamma vi