Göteborgsposten – 19 november 1860, sida 2

utan samvetsqval en oskyldig hind. Om ni påträffade en retad varginna, skulle ni då tveka i jatt döda henne? — Nej. — Nåväl, hvadan då detta medlidande för en varelse, som är tusen gånger farligare än något vilddjur ? I — Hon är qvinna, säger jag er, och jag vill ej börja med henne, — Må ske! karlen skall då straffas först. Giraud gjorde derpå några slag genom rummet. — Hvem skulle väl af edra ord kunna tro, sade Giraud, att ni för knappast en half timme sedan slagits så modigt och dödat tvenne mån, hvilkas lik ännu ligga på klippan, såsom bevis på er tapperhet!... Jag vördar den känsla, som bjuder er att tala så som ni gör! Låt oss derföre börja med karlen; men efter honom är det hennes tur; den första operationen skall ingifva er mod. Derefter gick Giraud, utan att afvakta baronens svar, bort till en liten dörr, som befann sig vid sidan af kakelugnen. Han var borta några minuter, och återkom snart, bärande på sina axlar en karl, hvars armar och ben voro hårdt och fast bundna tillsammans. Han kastade sin börda på ekbordet, som stod midti rummet. Kroppen låg orörlig; ett